Att flyga i Ecuador...

... ar ungefar som att spela pa trisslotter. Chansen ar typ en pa fem att man kommer dit man vill i nagolunda ratt tid. Ofta ar planen installda, sarskilt om man ska flyga pa kvallen for planen kan inte flyga nar det ar morkt (??) sa da om det ar nagot som fordrojer avgangen en halvtimme och solen hinner ga ner sa far man vanta till nasta dag. Jag har ocksa varit med om att fa nodlanda pa en militarbas for att den hade blivit for morkt for att kunna komma fram till slutdestinationen. Igar skulle jag alltsa flyga till Cuenca fran Quito. Det var redan fran borjan en valdigt obehaglig tur. Regnet oste ner och nar vi kom upp bland molnen sa var det extremt mycket turbulens och molnen lag pa olika hojd sa vi kom liksom aldrig ur dem riktigt. Sa borjar vi ga ner for landning, och det ar ju heller aldrig kul nar man ska ner i en dal och landa, men vi kom liksom aldrig ur de forbaskade molnen och regn piskade pa rutorna, vilket ju antydde att vi var ratt langt ner mot marken. Naja, efter nagra skakiga minuter borjar planet dra pa hastighet igen och stiga, och man kunde iaf tillfalligt dra en lattnadens suck nar vi kom upp ovanfor molnen. Da kom ett hogtalarutrop "Mina damer och herrar, flygplatsen i Cuenca har stangt pga daliga vaderleksforhallanden, sa vi flyger till Guyaquil istallet" Eh, jaha ja, om man ska aka buss till Cuenca fran Guyaquil sa tar det typ 6 timmar pa skumpig bergsvag sa det ar ju inte bara nagot man kan liksom aka till istallet. Sen lite senare kom ett utrop om att det var 28 grader varmt i Guyaquil, och man bara, eh, ja, det ar ju kul att veta men jag ar typ mer intresserad av att fa veta om de tanker flyga oss till Cuenca senare, eller om ni tanker lamna oss i Guyaquil enligt principen "ni fick ju iaf flyga nanstans", och andra detaljer som typ, kommer branslet att racka? Naja, val i Guyaquil sa sager de att vadret ar battre i Cuenca och att vi flyger tillbaka dit efter att ha fyllt pa bransle. Mm, det blir man ju sugen pa.. Visst, jag ville ju till Cuenca, men samtidigt ar det ju trist att do.. Men jag overlevde iaf, och nu ar jag i Azogues! Igar pratade vi mest och at pizza, idag ska vi nog till nagon moster och ata lunch. Valdigt aventyrligt.. ;)

Ecuador

Da var jag framme i Quito!! Jag gillar verkligen Quito efter att jag gjorde exjobbet har.. Men nu ska jag alltsa ga pa min femte delflygning sen jag akte igar och jag maste saga att jag borjar bli liiiiite trott pa att fylla i tulldeklarationer och sta i passkontrollsko.. Puha..

Men nu njuter jag alltsa av Quito.. Ja, eller av flygplatsens internetcafe iaf, gills det? Man ar ju alltid lite nervos sa har innan man ska traffa familjen.. Jag skickade ett mail igar och sa hur dags jag skulle komma men de har inte svarat sa vi far se om nagon hamtar mig pa flygplatsen eller om det blir buss till Azogues. :-)

Puss och Kram

Det börjar bli pirrigt...

Ja, så sitter man här igen och bloggar! Det tog lite tid att fixa med allt jag-har-glömt-mitt-lösenord och så, men nu är jag igång igen! Tanken är att jag ska skriva lite om min kommande tur till Ecuador och Bolivia, och sen tänkte jag nog skriva när jag är i Kanada också. Klockan är snart 23 och jag är alldeles för trött för att sitta här egentligen, men om det ska bli av så får man komma igång. Jag åker på fredag och har överhuvudtaget inte börjat packa och så. Istället går jag runt och är nostalgisk. Alltså, jag ska vara borta i ca 4 månader (med undantag för en vecka i slutet av maj när jag är på återbesök) och jag har den där känslan att jag vill dra ut på de sista dagarna. Bromsa dem lite och få dem att gå lååångsamt. Plötsligt känns det som om man kommer att sakna allt möjligt som man inte alls har tyckt varit kul tidigare, typ åka tåg till jobbet. Jag kommer definitivt sakna massa människor här, men jag kommer ju tillbaka. Kanada ska bli riktigt spännande.. Ja, det ska såklart Bolivia också, men det harjag ju gjort förut ändå. Kanada är något helt nytt... nåja, min nya grej när jag bloggar ska vara att lägga in fler kort, det är ju alltid kul med bilder! I brist på nytagna kort så tänkte jag visa vad jag sitter och drömmer om:

Det här är i Quito när man åkt upp med telefericon på berget som omger staden. 4.050 meters höjd. Att se molnen nedanför är helt fantastiskt. Väldigt spirituellt! (Jag har ju blivit spirituell nu när jag varit med i Gospelkören ;-)) Dit ska jag nästa vecka! Avundssjuk någon???

Babysitter

Jag sitter har hemma hos Knud och Sofie och ar barnvakt! Snart ett ar gamla Alma ligger och snusar nojt i sin sang medan jag bloggar. Tiden har Danmark har gatt riktigt fort. Och det ar valdigt ovanligt sa har nar man flyttar till nya stallen. I vanliga fall kanns den forsta tiden oandligt lang. Fast visst, det ar ju svart att tanka sig hur det var innan jag fick det har jobbet, nar allt fortfarande lag oppet. Men det kanske ar att man ar sa pass nara hem att man ju kan resa hem pa helger och sa. Faktum ar ju att jag inte varit nagon helg har i Danmar annu. Fast nu i helgen sa ar det Roskildefestival sa nu kommer jag att vara kvar aven om jag ju inte ar kvar i Kopenhamn. Det gar bra pa jobbet, oj, nu kommer Sofie och Knud hem! Bast att sluta!

H

Fruktstund

Idag har jag haft en heldagskurs i hur man använder mailprogrammet. Det bästa med att gå på kurs är att man får fika! Kakor, saft, juice, läsk, kaffe, vatten, te, och så sist men inte minst: Frukt. Och nu snackar vi inte några halvdana äpplen utan ananas, melon, plommon, kiwi, päron, bananer... Det känns onekligen lyxigt värre.

Idag var Knud, Sofie och lilla Alma här och kollade på fotbollsmatchen. Tant Helena fick mata Alma med gröt. Hon är en himlasöt unge måste jag erkänna. Hon fick en liten present av mig, 3 flodhästar i olika färger. För er som inte vet så är det så att på Liseberg finns det sådana där apparater med gripklor som man stoppar pengar i och sedan får man fiska gosedjur eller andra saker. Där har jag i många år fiskat flodhästar. Alla är likadana fasti olika färger. Nu har jag fem. NärSofie fick sedem för länge sedan tyckte hon att de var jättefina och ärligt talat så har jag ju ingen egentlig användning fördem. Men det är blod, svett och tårar nedlagt i att få upp flodhästarna, så jag hade väldigt svårt att skiljas från dem. Men nu senast när jag var på Liseberg så visade det sigatt man numera kan köpa flodhästar för en billig peng och jag slog till på en trio. Jag kunde helt enkelt inteskiljas från mina uppfiskade.

Imorgon kommer Bagarn hit och gör stan osäker tillsammans medmig! Det skabli skoj!!

Kram
H

Då var man i utlandet igen...

..æven om det inte ær så jættelångt bort den hær gången! Jag ær i København och har precis kommit hem från min førsta dag på mitt nya/førsta jobb! Spænnande værre! Lite synd att man inte førstår vad folk sæger men jag litar på att det ær som alla sæger och att man vænjer sig fort. Idag har vi haft introduktionsdag hela dagen och imorgon blir det en kurs i Haldor Topsøes teknologier. Allt kænns vældigt bra så hær långt, men man får lite svindel nær man tænker att man ska vara hær så længe nu. Bæst att inte fundera på det utan bara ta en dag i taget.

Annars kan jag berætta att jag blivit moster! En liten Leo blev det. Han ser ut som ett riktigt litet lejon med en guldgul lejonman.

Puss på er!
H

Puh...

Nu har jag blivit intervjuad av Östgötacorrespondenten för ett reportage ur serien "Världen krymper". Puh, kan man säga. Svåra frågor! Ja, alltså att berätta om vad jag har gjort är ju inte så svårt, det är ju bara att prata, men frågor som "Vad är det viktigaste du har gjort i ditt liv?" Eh, svårt!! Men roligt förstås..

Puss och Kram
H

Europa!!

Nu ar jag i London!! Allt har gatt bra, men jag har inte sovit nagot vidare. Det ar ju sa svart att sova nar det inte ar dags for en annu enligt ens egen tidszon.. Fast nu borjar jag bli trott! Jag ska nog ta en lur pa Kopenhamnsplanet. Allt har gatt bra iaf! Det svraste var i Quito nar hundarna sniffade ratt pa min vaska, de foradarna. Men de letade ratt pa mig och sa fick jag ga ner och oppna vaskan tillsammans med en polis som letade efter droger. Jag hoppas att det inte finns fler hundar t.ex. har i London som tanker avsloja mina smugglingsforsok. Ja, eller de far val sniffa upp vaskan om de vill, bara de inte haller kvar den har eller slanger nagot. Men de har val ingen ratt att slanga nagot utan att prata med en, eller hur?

Puss och Kram
H

¡Quito, Adios!

Sa sitter jag har pa Quitos flygplats igen. Det maste vara typ varldens trakigaste flygplats! Man maste vara har 3 timmar innan (och jag har provat en gang att bara vara 2 timmar innan och det gor jag inte om). Sen tar det cirkus en kvart att ga igenom sakerhetskontroller etc. och sen ar man fast i tva och en halv timme pa ett stalle dar det finns typ en liten taxfreebutik och (som tur ar) ett litet internetstalle med suddiga skarmar. Flygplatsen ar stangd for landande trafik men det verkar som om plan ska kunna lyfta. Det kommer och gar lite ocksa, och jag tror nog att det ska ga bra. Det ar ju nagra timmar kvar tills mitt plan gar ocksa, sa vi far val se. Jag ar inte sa sarskilt orolig dock. Sen vad som ar bra ocksa ar att jag redan har mitt boardingpass till London sa jag behover inte checka in igen. Jag maste visserligen ta ut vaskorna och ga genom tullen, men sen kan jag bara dumpa dem pa en bagageuppsamlingsplats, och det borde ju inte ta sa mycket tid! Jag fick betala overvikt ocksa, 56 dollar.. Det ar nog forsta gangen i mitt liv som jag gor det! Problemet ar att vaskorna bara ar checkade till Kopenhamn, och med Qimber Air som jag flyger med till Norrkoping sa far man bara ha 20 kilo, nu har jag alltsa 2 vaskor dar en vager 30 och den andra 25.. Ehm.. Men jag har for mig att jag laste nagonstans i Qimber Airs regler att man ar tillaten att ha mer vikt om man har en annan forbindelse med ett flygbolag som har andra bagageregler..

Puss och Kram
H

Dimma

Igar skulle jag flyga fran Cuenca till Quito efter att ha sagt hej da till amiljen for den har gangen. Men sa nar vi var halvvags sa meddelade kaptenen att de hade stangt Quitos flygplats pa grund av dimma, och vi fick "nodlanda" i Latacunga som ar en liten pluttstad ett par timmars bilvag fran Quito. Forst var det meningen att vi skulle vanta tills vadret blev battre, men tillslut blev vi inlastade i bussar istallet. I taxin sen pa vag hem sa fragade jag chaufforen om flygplatsen och han sa att den hade varit stangd nastan hela dagen och aven dagen innan. Han sa att det var extra svart nu for i en olycka for nagra veckor sedan da ett Iberiaplan akte av landningsbanan sa var det en grunka som gick sonder som skulle kanna av plan som var narmre an 300 meter. Och nu nar den inte fungerade sa var det extra viktigt att det var bra sikt. Sa nu pa morgonen ar det fortfarande alldeles tjockt av dimma, och jag borjar bli rejalt nervos. Mitt plan gar om typ 24 timmar och pa grund av tullen i USA sa har jag inte rad med ett par timmars forsening. Om jag missar planet i Miami sa antar jag att nasta inte gar forran dagen efter, eller kan man byta resrutt?? Ja, eller forresten, Miami-London, borde kanske ga flera ganger om dagen. Grejen ar att jag har bara tillstand att vara i transit i Miami om jag flyger ivag igen samma dag (pga rotterna). Usch, jag blir sa nervos! Och sa blir jag nervos for tullen att de ska slanga alla mina grejer...

Puss och Kram
H

Luciadebut!

Idag har jag varit lucia for forsta gangen i mitt liv. Ja, eller iaf for mer an typ 2 personer, jag vet inte om jag kanske var lucia nagon gang nar Ann och jag lussade for vara foraldrar. Men idag har jag alltsa varit lucia med en akta krona och allt. Det ar namligen sa att min handledare ar gift med en svensk och han gjorde glogg och sa sjong vi luciasanger. Mycket fint. Sen har jag varit pa en skonhetssalong. Det ar ju sa himla billigt har! Manikyr kostar 20 kr t.ex. Sen ar det tyvarr lite sa att man far vad man betalar for. Idag t.ex. sa gjorde jag pedikyr och jag trodde att manniskan skulle klippa av mig tarna! Det blodde, och snett blev det ocksa, hehe, men det var ju iaf billigt som man sager. Pa mandag ska jag forsoka mig pa en ogonfransforlangning! Alltsa som permanenta losogonfransar. Ja, eller permanenta och permanenta, de haller i 2-3 veckor, men jaja, man far ju passa pa att ha roligt medan man kan. Jag borde gora om mina naglar ocksa (jag gjorde dem for nagra sagar sedan, men de blir ju fula ganska fort)

Puss och Kram
H

En vecka kvar..

.. och jag har ganska mycket att fixa med. Vissa saker kan man ju dock inte gora forran det ar dags, typ packa och san`t. Sen sa haller jag pa att forsoka fa fram ett sa kallat sundhetsintyg for mina stackars rotter, puh, det ar sa meckigt med all byrokrati! Men jag har goda nyheter ocksa! Jag har fatt en lagenhet! Antligen efter typ 100 forsok pa SGS sa har jag nu alltsa blivit erbjuden en 22 kvadratmeter stor lagenhet pa Drakegatan 4 (Garda). Ja, eller lagenhet och lagenhet, det ar ett sa kallat enkelrum med delat kok, men det ska nog bli bra! Det aar sa skont att ha en egen lagenhet alldeles fran borjan och inte behova luffa runt och bo hos kompisar. Det var lange sedan jag bodde i Goteborg, 2 ar sedan faktiskt och jag ser jattemycket fram emot att komma tillbaka.

Puss och Kram
H

Erh.. Lima igen..

Ja, nu skulle jag alltsa vara i Quito men istallet sitter jag i ett buisinesscenter pa ett lyxhotell i Lima. Planet till Quito var overbokat och de ville ha folk som frivilligt stannade till imorgon. De erbjod 400 dollar plus hotell, mat, taxi etc. och jag hade ju verkligen ingen bra ursakt till att tacka nej! Sen visade det sig forstas att det inte var 400 dollar cash utan i resevouchers med TACA som bara flyger i Amerika, sa nu har jag en ursakt att aka hit igen snart. Forst sa angrade jag mig nar jag fick reda pa att det var en voucher men da var det redan sent att andra och nu ar jag riktigt glad att jag stannade. Hotellet som jag bor pa nu kostar mer per natt an vad mitt mogliga hotell i Quito kostar per manad! Maten var riktigt god ocksa, 3-ratters middag med bra service.

Jag var nere pa stranden tidigare och dar holl de pa med skarmflygning. Ni vet nar man har en fallskarm och liksom flyger pa uppatvindarna. Jag kunde ju inte lata bli, 250 kr kostade det och forst tankte jag verkligen lata bli, men sen gjorde jag det anda, och det var SA HAFTIGT!! 120 meter upp i luften med stranden nedanfor en och man svepar in jattefort over klipporna, ah, sa haftigt! Sen satt jag lite i en park och tittade ut over havet. Da kom det fram en kille och borjade prata. Suck, tankte jag forst och gav honom en trott blick, men sedan av nagon anledning sa pratade jag med honom. Jag tror att det var for att han verkligen inte stotte pa mig. Det slutade med att vi satt och pratade i flera timmar och det var sa himla intressant! Han var fran sodra Colombia och hade vuxit upp med gerillakonflikten och allt vad det innebar. Hans pappa blev mordad for ett och ett halt ar sedan, eftersom han rakade vara pa ett cafe dar aven en rik man var som vagrade att betala "skatt" till gerillan. De skot alla som var dar, typ 50 personer. Helt avskyvart. Han berattade aven om hur gerillan brukade komma till bondernas hus och krava mat och husrum. Han berattade om hur hans familj odlade coca, men att han hade fatt chansen att komma till Lima och studera genom nagon kristen organisation. Helt fascinerande. Det far en verkligen att tanka och vara tacksam for hur man sjalv har fatt vaxa upp. Detta plus alla brannskador och missbildningar jag sett de senaste veckorna gor att man nastan blir knapp nar man tanker pa vilken oerhord tur man har haft i livet pa alla satt. Jag menar bara en sadan sak som att jag har 10 tar, jag anvander dem ju inte ens! Ja, inte sa mycket iaf ;-) Och man kanner sig ju helt vansinnigt bortskamd nar man sedan kommer tillbaka till sitt lyxhotell. Fast jag kanske inte behover kanna mig bortskamd for det, eftersom jag ju inte betalar sjalv. Jag gor det for att nagon rik affarsresande inte ska missa sitt viktiga mote i Quito. Men jag kanske maste vara bortskamd som overhuvudtaget ror mig i kretsar dar nagon ar villig att betala mig 400 dollar plus lyxhotell och mat bara for att jag ska skjuta upp mina planer ett dygn. Naja, imorgon gor jag ett nytt forsok att ta mig till kylan i Quito!

Puss och Kram
H

Quito

Nu sitter jag har pa hotellet i Lima och ar lite lagom salongsberusad efter att ha atit en god middag med vin vid havet. Jag ar extremt trott dock. Det har har verkligen varit den jobbigaste resan jag gjort med Interplast hittills, jag vet inte om det beror pa att jag inte har blivit riktigt frisk annu eller vad det annars kan vara, men jag ar helt slut. Det ar aven darfor det inte blivit sa mycket bloggande. Nu ar det iaf over och imorgon aker jag hem till Quito! Det ska bli skont. Fast egentligen ar det ju mst packande och sadant kvar for snart aker jag hem!! En och en halv vecka kvar bara. Helt galet. Sno och sant ska bli spannande.

Puss och Kram
H

Piura

Puh, en vecka har gatt och jag har verkligen inte haft en lugn stund! Och jag har definitivt varit alldeles for trott for att blogga. Allt har gatt bra, men det har varit mer kravande an de tidigare aren, kanske mest beroende pa att vara lador med medicinsk utrustning fastnade i tullen. I torsdags var jag tvungen att flyga ner till Lima for att forsoka fa ut dem. Det gick bra trots att jag egentligen inte gjorde sa mycket. Men efterat, ja, eller egentligen nar jag satt pa planet sa tankte jag pa att symbolerna sag bekanta ut men det var lange sen jag sag dem. Planet verkade gammalt helt enkelt. Da slog det mig att det har ju var flygbolaget som det ar forbjudet att flyga med enligt amerikansk lag eftersom de inte foljer internationella sakerhetsforeskrifter! Tur att man inte ar amerikan, och tur att allt gick bra. Pa vagen hem tog jag ett annat flyg. Hehe.

Allt ar bara bra har, jag har surfat i helgen, det var valdigt roligt. Jag brande mig ratt sa mycket dock pa baksidan av benen trots ton av solkram.

Snart ska vi ut och ata. Egentligen vill jag mest ga och lagga mig men var vard har har ordnat det hela sa man maste nog folja med!

Kram
H

Peru, here I come...

Det kanns lite overkligt att sitta har och tanka pa att det redan ar dags att aka till Peru. Hela min vistelse har har jag hela tiden tankt att nar jag aker till Peru sa ar hela resan i praktiken slut. Jag menar, sen kommer jag tillbaka och ar har typ en vecka, och under den veckan kommer jag ju inte att hinna tanka mycket for da maste jag ju ordna allt infor hemresan. Och nu ska jag alltsa aka till Peru om 7 timmar. Markligt. Men kul! Fast jag ar lite nervos i vanlig ordning. Man vill ju gora ett bra jobb och ett bra intryck. Forkyld ar jag ocksa och har feber. Inte sa mycket feber, typ 38. Jag kanske har nagon laskig tropisk sjukdom, vem vet.. Eller sa ar jag helt enkelt forkyld! Sa gar det nar man klattrar i berg... I Piura ar det iaf varmt, det ska bli skont med lite varme.

Puss och Kram
H

Misslyckad bergsbestigning

Puh, da var man nere igen ifran berget. Tyvarr nadde jag inte toppen utan var tvungen att stanna pa 4800 meter. Ja, eller tvungen och tvungen, men jag har blivit ganska ordentligt forkyld och ifall jag inte hade stannat dar sa hade Andrea behovt ga ner tillsammans med mig ifall jag inte skulle orka till toppen. Det kandes saklart ratt sa trist att inte ens fa forsoka pa riktigt, men Andrea har dromt om det har hela sitt liv, hennes foraldrar var uppe for 28 ar sedan och jag skulle kanns mig sa himla dum ifall jag gjorde sa att hon inte kom upp. Sen sa ar det ju inte sa bra att klattra i berg om man ar forkyld, man kan fa lungodem och sant, men tja, lite besviken ar jag allt. Men Andrea sa att det var ganska svart, bland det jobbigaste berg hon bestiget, och hon har ju gjort en hel del. Framforallt nar man inte ar van vid glaciarutrustning. Jaja, livet ar inte over annu, och jag kommer ju definitivt att komma tillbaka till Ecuador och da kan jag ju forsoka pa nytt. Men jag menar utsikten nar solen gar upp over berget pa 4800 meters hojd var ju inte direkt fult det heller, sa jag ar val nojd anda.

Jag lyssnade pa CD-skivan som den lille jobbige gav mig och det var som tur var inte sa farligt som jag hade trott, det var bara en karleksdikt som han last in. Men sen idag sa kom han och sa att han ville prata med mig efter jobbet. Suck, jag har ingen lust att prata men jag lovade att vi kunde ata lunch imorgon, STON! Naja, han kanske inte tar upp nagot jobbigt, vad vet jag.

Nu ska jag ata middag med Andrea. Hon aker till regnskogen imorgon och nar hon kommer tillbaka sa har jag akt till Peru!

Puss och Kram
H

Fodelsedag!!

Tack sa hemskt mycket alla som grattat mig idag! Jag har verkligen haft en jattebra dag! Den lille jobbige hade ordnat en overraskning at mig och i arlighetens namn hade han verkligen ordnat jattefint. Det ar verkligen synd att jag inte star ut med honom. Han tog med mig till en park med jattefin utsikt over staden och dar var 2 kompisar till fran universitetet (som jag tycker valdigt bra om). Den lille jobbige hade kopt en tarta pa ett svenskt bageri som ligger i norra Quito och bett att det skulle vara browniesmak eftersom min favoritglass ar "vanilla caramel brownie". Han gav mig aven en CD med musik och dar ska tydligen ocksa vara en del dar han pratar och jag har lovat att lyssna pa skickan ikvall. Han hade aven malat pa skivan en bild av mig. Alltsa, jag drar mig lite for att lyssna pa vad han har att saga, jag tror inte att jag vill veta. Iaf, sen akte vi upp med telefericon pa 4100 meters hojd och sag solen ga ner over Quito. Mycket vackert. Jag ar valdigt glad att jag inte var sjalv med hononm iaf. Naja, det var verkligen jattefint, och jag ar hemskt tacksam och jag onskar att jag kunde ens tycka att han var okej, men jag star inte ut, och han tittar pa mig pa ett satt som jag bara inte kan med. Men jaja, det var en bra fodelsedag iaf! Och den blev annu battre av alla mail etc. Tack sa mycket!

Imorgon ska jag och Andrea upp pa berget! Det blir jattekul! Jag ska snart upp och packa.

Puss och Kram
H

Jordbavning

Nu har det varit jordbavning vid peruanska gransen, inte allt for langt fran Azogues. 6,7 pa richterskalan och tydligen sa kande folk i hela landet skalvet. Ja, utom jag forstas da som ar typ helt okanslig for sant tydligen. Det var typ ungefar precis nar jag skrev mitt inlagg igar, och han som satt bredvid mig sa nagot till hostalagaren om att folk pa andra sidan gatan gjorde nagot. Jag horde inte riktigt och jag fick for mig typ att det var nagot med elektriciteten, men jag brydde mig inte sa mycket. Men det visade sig alltsa att det var jordbavningen. I Azogues hade det tydligen varit ganska starkt. Men det stor mig ju lite att jag inte kande det eller var i Azogues, for jag skulle ju garna bara vilja kanna lite hur det kanns. Ingen blev skadad for ovrigt enligt rapporterna!

Pusspuss
H

Paket!!!

Det visade sig att inte alla pa posten var skurkar iaf! Det finns tydligen brevbarare som inte ar sa korrupta och som leverarade mammas paket hela vagen hem till mig!!! 75 cent kostade det. Mycket glad blev jag, dels over att jag fatt paket (tack sa mycket!), dels over att paketet inte kommit bort och dels over att jag inte behover tillbringa 5 timmar pa posten, gratandes over att jag blir lurad. Men da kom genast nasta moraliska dilemma! Det stod inget pa paketet om att jag inte fick oppna det pa en gang, men jag vet ju hur fodelsedagsreglerna fungerar i familjen Hellberg. Men som jag ser det sa far man fuska om man ar pa andra sidan jorden, det kan tom ha hant att jag fuskat vid tidigare tillfallen. Kanske, erhm, jag minns inte, kan vi saga. Men nu tankte jag att jag faktiskt skulle halla mig till min fodelsedag! Det ryckte i fingrarna men an sa lange ar paketet intakt.. Ja, alltsa, det ar ju massor av "correos del Ecuador"-tejp pa det och sa (hm, hoppas att inte skurkarna pa posten har stulit saker ur det). Jaja, iaf nar jag satt dar och klamde pa paketet sa borjade det plotsligt att prata! Haha, det var ju roligt... Jag kanner allt igen Little-Brittain-rosterna.

Det har visat sig att min kompis fran nar jag bodde har 1998, Andrea, ocksa ar i Ecuador! Det ar helt sjukt vad mycket besok jag far! Ja, alltsa, de kommer ju inte for att besoka mig, men effekten blir densamma. Hon ska till Quito pa mandag och sen ska vi klattra upp pa Cotopaxi tillsammans! Hon hade namligen planerat att gora det nasta vecka ocksa, och da sa jag att vi ju kunde gora det tillsammans! Det ar for ovrigt egentligen hennes fel fran borjan att jag ska gora det over huvudtaget for hon pratade om det redan 1998.

Imorgon ska jag till gymet pa morgonen, det blir nog kul, det ar nagon slags dansklass.

Puss och Kram

H

Tillbaka i Quito!

Jag vill bara saga att om nagon oroade sig sa kan ni sluta med det nu, for nu ar jag tillbaka i trygga (?) Quito!

Puss och Kram
H

Hysteriska utbrott, jordskred, ormar, krokodiler, knarklangare och TV pa rummet!

Puh, nu sitter jag alltsa har i Lago Agrio i djungeln ca 2 mil fran Colombianska gransen och aktar mig noga for knarklangare och kidnappare! Na, det ar ingen fara, men mitt flyg tillbaka till Quito blev installt sa har sitter jag nu. Men internet ar riktigt snabbt! Typ battre an i Quito! Det har om man sager inte riktigt varit min helg den har helgen. Ja, eller jag har haft det valdigt bra, men saker och ting gar lite snett mest hela tiden. Det borjade med att jag fick ett hysteriskt utbrott pa posten i fredags, men det var inte mitt fel, det var for att posten drivs av skurkar som forsokte fa mig att tro pa att man maste betala 33 % skatt pa allt man far plus aven samma skatt pa det som personen i Svewrige betalat for att skicka paketet! Jag blev sa arg. Fast egentligen sa ville de inte alls att jag skulle betala skatt, de ville att jag skulle saga att det var bocker i paketet och sen skulle jag ga till en skum bokaffar pa nioende vaningen i en byggnad och skriva pa ett kvitto att det var bocker som jag hade kopt genom dem, pengatvatt eller nagot, jag vet inte, och detta gjorde de alltsa med alla utlanningar. Dumma, dumma posten.



Men jag fick till slut ett jattefint paket fran Michael med massor av varma klader att bestiga berg i! Tack sa mycket! Egentligen hade jag lust att saga till posten vad jag tycker om dem, men eftersom jag vantar fler paket sa tyckte jag att det var bast att halla tyst..



Sen skulle jag ta bussen till regnskogen! Efter en halvtimme gick bussen sonder, men det lyckades de laga ganskla snabbt. Sen efter kanske tre timmar sa var det totalstopp pa grund av ett jordskred over vagen. Suck. Och jag som skulle traffa en guide typ vid en bro i mitten av ingenstans, om jag da ar typ 3 timmar forsenad, vantar han da, eller? Jaja, men det gick bra, bussen jag var i var bra pa att tranga sig nar vi val kom forbi. Fast det var lite laskigt, lera och vatten som forsade ner over vagen.



Sen var jag i regnskogen! Det var jatteharligt! Vi sag massor av krokodiler, floddelfiner, apor, faglar och en jattelaskigt gron liten orm som bodde i ett trad. Guiden tankte fanga den men jag bara skrek for jag trodde att ormen skulle ramla ner ur tradet och i huvudet pa mig! Brr.. Ja, och sen hittade jag ett litet sar pa mitt ben som det rann var ur, sa jag var overtygad om att jag hade fatt en mordarbakterie och skulle behova amputera, men det ser redan mycket battre ut sa jag kanske bara var lite hypokondrisk! ;-) Ja, och nu sitter jag alltsa har i knarklangarhalan och vantar pa att det ska bli morgon sa att planet kan flyga (det far inte flyga efter solnedgangen) Om typ en och en halv timme ska jag ha telefonkonferans med interplast, sa jag maste ge mig ut pa stan. Annars hade det varit nice att stanna pa hotellet, det ar namligen ett jattefint hotell som flygbolaget betalar! TV pa rummet och minibar och allt mojligt! Varsta lyxen!!



Puh, dags for lite middag! (som ocksa flygbolaget betalar!)



Puss och Kram

H

Post till Helena

Igar fick jag brev fran mormor och idag fick jag paket fran Michael! Fast dumma posten ville inte lamna ut paketet (de lamnar bara ut pa formiddagen eller mellan 2 och 3 pa eftermiddagen), sa jag far vanta tills imorgon. MEN om nagon annan har tankt skicka nagot sa ar det bra om ni sager till, for man maste skriva mitt telefonnummer pa paketet, och det ar bra att veta hur manga paket jag ska leta efter! Nu later det som om jag tror att alla ska skicka paket till mig, och sa ar det ju inte, men OM ni skickar paket, sa sag till!

Igar hittade jag ett jattefint gym! Det ligger en liten bit bort, men anda! Fast min gymkvall slutade inte riktigt som jag hade tankt mig. Forst korde jag ett boxpass som var ganska kort, typ 40 min kanske, men jag kande att jag hade mer och ge sa jag bestamde mig for att prova lopbandet. Det var jattefint med utsikt over stadens lampprydda kullar, men efter kanske 5 minuter pa lopbandet sa kom instruktoren fram till mig och fragade om jag inte ville kora ett spinningpass istallet. Jajamen sa jag. Det var lite av ett misstag. Hon som holl i passet var helt galen (sa som spinninginstruktorer alltid ar??) och efter 45 minuter var jag helt fardig. Men da nar jag slutade trampa och pulsen sjonk sa kom illamaendet over mig. Jag var riktigt orolig ifall jag skulle krakas pa golvet dar. Det har hant mig en gang forut efter att jag hade sprungit i Vrinnevi att jag madde valdigt illa etferat, och jag tankte att jag nog behovde fa i mig lite salt, vatska och socker. Det hjalpte inte. Jag kom hem till mitt rum och drack apelsonjuice och at jordnotssmorsmackor och sen kraktes jag. Och det var ju anda kanske en timme iaf efter att passet var slut. Jaja, i morse vaknade jag upp med valrdens huvudvark och fortfarande latt illamaende. Och da var det dags att gora glukoskurvan for glykemiskt-index-studien! Jag undrar hur mina varden blev idag.. Hrm.. Men eftersom studien ar vardelos anda sa lat jag det vara.

Den lille jobbige har avancerat lite i sina raggningsforsok (for nu ar jag anda ratt saker pa att han ar intresserad). Idag fragade han mig bland annat ifall jag varit otrogen mot min pojkvan. Eh, nej, och aven om jag vore singel och du den sista manniskan pa jorden sa skulle jag ju inte vilja vara med dig. Sen fragade han vad jag tycker om var vanskap pa en skala mellan 1 och 10. Hm, ja, med tanke pa att den bygger pa att du foljer efter mig sa, tja, 1? Na, nu ar jag orattvis, jag har ju inte sa mycket kompisar har och det kan vara kul att prata lite ibland, jag sager 2- 2,5. Sen undrade han hur jag sag pa honom. Ifall jag sag honom som en arbetskamrat eller nagot annat. Ja, men du ar ju min arbetskamrat, det ar klart att jag ser dig sa, sa jag. Jag hoppas att jag slipper de lite mer direkta fragorna.

Imorgon ska jag till regnskogen! Det blir skoj! Fast det ar ju bara over helgen forstas. Men nagon liten apa ska jag val kunna fa se. Hoppas det.. Sen ar det bara 2 veckor kvar tills jag aker till Peru, sen efter Peru ar det bara 1 vecka kvar har. Tiden gar fort som attan! Och nu borjar jag trivas riktigt bra. Det ar ju alltid sa (iaf for mig) att det tar lite tid innan man borjar kanna sig som hemma pa ett stalle. Innan man far en vardag om man sager.

Puh, na, nu borjar jag bli trott trots att klockan bara ar 7. Nasta gang ska jag ta det lite lugnare pa gymet! ;-)

Puss och Kram
H

Regn och aska

Ja, da sitter man har igen pa universitetet med den lille jobbige bredvid. Jag vet inte varfor han ar har, men jag blir galen eftersom jag har massor av saker att gora. Jag forsoker att vara asocial genom att t.ex. blogga istallet for att prata med honom, men det verkar inte ga in. Nu laser han vad jag skriver och fragar vad jobbige betyder, ajaj, detta borjar bli farligt, jag sa att det betyder jobb. Det ar ju typ sant iaf, maste byta amne bara.. Det har ar nog valdigt bra traning om inte annat, att kontrollera sina nerver. Nar jag kommer hem kommer jag att vara kolugn aven nar tjocka tanter blockerar gangarna pa Ica.

Hm, jag kan verkigen inte koncentrara mig nar han sitter harm jag far skriva en annan gang. Jo, forresten, det askar och regnar! ;-)

Puss och Kram
H

Fiestas de Azogues

Nu ar jag i Azogues igen och roar mig. Det ar namligen fest har i stan sa som det ar varje ar vid den har tiden. Igar var jag pa disco med Mayra, hehe, mycket roligt. Det ar ju inte riktigt som Palace, men men. Det roliga igar var att folk var sa himla unga! Och det var framforallt en liten kille som sa att han var 19 men han sag inte ut att vara en dag aldre an 14, han foljde efter mig hela kvallen och ville att vi skulle dansa. Grejen har ar att man far inte dansa hur man vill, utan tjejera sitter ner pa stolar langs med vaggarna och sedan blir de (forhoppningsvis) uppbjudna av en kille. Sen dansar paret tillsammans tills musiken tar slut, och det kan vara allt mellan typ 3 till 6 latar beroende pa DJ´ns humor. Men iaf, om ingen bjuder upp en sa far man inte dansa. Och dessutom sa ar det ganska oartigt att tacka nej liksom. Men den har lilla killen var bara for rolig, han holl pa och stota pa mig, fraga om min pojkvan etc. MEN da kom det plotsligt en merengelat (en slags pardans, inte alltfor olik bugg eller salsa, men med ett annat grundsteg), och det visar det sig att han var helt grym pa att dansa! Ja, och pa att fora, och det vara faktiskt riktigt roligt att dansa med honom! Sen kanns det ju alltid lite markligt nar ens danspartner ar ett huvud kortare an en sjalv, men det ar ju ganska manga har som ar det anda..

Puss och Kram
H

Nu ska det iaf handla om blodprov!

Nar jag skrev det forra inlagget sa blev jag avbruten och darfor blev det inget om blodproven. Har kommer nu istallet en lang utlaggning! Jag haller alltsa pa att gora en studie om yaconrotens glykemiska index. Detta ar en helt vardelos undersokning pa minst 3 olika satt och jag kommer med storsta sannolikhet inte ens ha med den i mitt exjobb, dessutom kostar den pengar. Men av diverse politiska skal sa gora jag det anda och jag langtar efter dagen da det ar over! Kliniken som vi gor experimenten pa ar helt hopplos, det gar aldrig att fa tag i hon som ar ansvarig och om man val far det sa ar det alltid nagot som ar fel. Idag t.ex. nar jag kom sa hade hon glomt bort att vi skulle gora, trots att jag pratade med henne vid ett flertal tillfallen igar. Forra veckan gjorde vi ocksa men det visade sig igar att vi gjort med fel mangd, och vi maste gora om allting. Det ar helt omojligt att fa tag i forsokspersoner eftersom de maste sitta dar i tva timmar och ta fyra blodprov, sjalv har jag redan gjort 2 ganger (dvs 8 blodprov) nu och mina armveck ser ut som om jag ar en heroinmisbrukare. Det som ar det roliga med det hela ar att studien anda ar ratt sa vardelos, till att borja med sa har vi altsa bara 4 punkter per blodsockerkurva (0, 30, 60 och 120 min) Detta ger forstas en valdigt stor osakerhet. Men vad varre ar ar att man ju egentligen ska gora pa 50 gram tillganliga kolhydrater, det ar bara det att roten knappt innehaller tillgangliga kolhydrater, det ar ju det som ar hela grejen med roten att kolhydraterna INTE ar tillgangliga! Sa vad ar alternativet? Att ge forsokspersonerna typ 1 kg rot som de ska satta i sig och sen anda fa en jattehogt glykemist index eftersom de tillgangliga kolhydaterna till storsta delen ar glukos?? Eller att gora som vi gor nu, dvs typ fel, och sen inte kunna anvanda resultaten till nagot? Summan av kardemumman ar att det inte verkar meningsfullt att gora en glykemisktindexstudie pa den har roten overhuvudtaget. Men arligt talat, det ar inte for min skull, jag gor bara vad jag blir tillsagd! Forhoppningsvis ar det over nasta vecka.

Pa torsdag ska ag var simultantolk igen! Det var ju svart men jag ska gora det iaf, det ar ju valdigt bra att trana, och man lar ju inte fa sa manga andra tillfallen sen. Pa fredag flyger jag till Cuenca! Det var ratt sa billigt faktiskt, knappt 60 dollar. Det betalar man ju latt for att aka tag Goteborg-Stockholm..

Puss och Kram
H

Vulkaner och blodprover

Jaha, da har man sett litegrann av en vulkan. Lite besviken ar jag dick for det var sa molnigt hela tiden! Men jag var uppe pa sjalva vulkanen, och da kunde man hora den ryta, det var haftigt! Det lat typ som ett jetplan som kom och gick, ett dovt mullrande liksom som gick i vagor. Sen sa fick jag se ett stort svampmoln av aska ocksa resa sig upp over de mer vita molnen, det var ocksa haftigt, att verkligen se askan. Men ingen lava blev det. Fast vulkanologerna (?) som bevakar vulkanen tror att den kommer att fa ett stort utbrott snart for magman stiger, da kanske jag kan aka och titta. Det farligaste ar ju inte lavan men de stora stenblock som den kastar ut. Jaja, vi far se. Dar vi var uppe var det iaf tydligen forbjudet att ta turister eftersom det var for nara kratern, sa taxichaufforen sa at mig att ifall det kom en plois sa skulle jag saga att jag bara hade akt upp for att titta till mina kor! Yeah right att polisen skulle tro pa det!! Jag ska lagga upp kort pa askpelaren snart iaf.

Idag fragade den lille jobbige mig om det konstigaste jagnagonsin varit med om. Jag berattade ochsedan fragade jag vad det konstigaste han varit med var. Da berattade han att han en gang hade gatt pa fel buss och dar i bussen som han gick pa sa var det bara skolelever, helt sjukt. Jagbara, oj, det later ju konstigt, ehe..

Puss och Kram

Hm..

Jag laste lite om Cotopaxi, vulkanen som jag ska klattra upp pa i november. Det ar ju ocksa en aktiv vulkan (varldens hogsta aktiva vulkan for ovrigt, haftigt, va? ) och det har ocksa massa aktivitet. Hm, hoppas att den inte far for sig att ha utbrott nar jag ar uppe och klattrar..

Vulkaner och jordbavningar

Nu ar det spannande saker pa gang! Imorgon ska jag aka och titta pa en vulkan som har utbrott! Ja, alltsa, ta det lugnt, det ar inte sa farligt som det later. Den har ett valdigt sakta utbrott som har hallit pa sen 1999. Forra aret hade den ett stort utbrott med massa lava och grejer, nu ar den pa gang igen, men det ar mest aska och sant, men anda! Haftigt va! Men var inte oroliga, det ar verkligen ingen fara, tank pa de estniska tjejerna som ska sova over hos knarklangarna i fangelset istallet. Men jag var iaf inne pa Ecuadors geologiska instituts hemsida och kollade pa de senaste nyheterna, hehe, det senaste dygnet har det rapporterats 31 jordskalv och 5 explotioner! Men alltsa, jag ska ju inte bo pa vulkanen, sa det ar ingen fara, jag ska bara sitta och titta pa den fran ett berg. Hoppas att det gar att se nagot.. Det har kortet bredvid togs i mars i ar. Iaf, pa den hemsidan finns ocksa information om jordskalv och det visade sig att det varit typ hur manga jordskalv som helst medan jag varit har! Jag ar en sadan trakmans som inte kanner nagot. Jaja, imorogn kanske.. Hehe.. Men jag lovar att det inte ar farligt!!

Annars ar allt bra, idag och imorgon haller jag pa att ta reda pa yaconens glykemiska index. Ja, alltsa, jag gor inte sa mycket sjalv, men imorgon ska jag atminstone vara forsoksperson, och sen aker jag till vulkanen.

Det finns en man som jobbar pa universitetet som ar sa himla rolig! Han heter Hector och det ar honom ni ser pa bilden har. Det ar han till hoger. (Han till vanster heter Mauricio och ar jattesnall, alltsa han ar inte den lille jobbige) Iaf, denne Hector ar precis som Gorm i Trolltider, dvs, man far alltid en utskallning av honom for att man ar for langsam eller liknande. Nar han ar med och skalar sitter man inte och sloar precis! Men han ar valdigt snall egentligen, han bara ar sadan. Han ar vaktmastare och har hand och maskiner pa bottenvaningen dar man typ maler, skalar och kokar. Han har ingen formell utbildning men har jobbat dar i 34 ar, och ar darmed herre pa tappan liksom, men han maste nog havda sig lite mot alla ingenjorer som kommer dragande. Han ar valdigt hjalpsam dock nar han val har skallt lite pa en.

Puss och Kram

H

Lite segt blir det..

Nu ar jag tillbaka i Quito igen efter en minst sagt spannande bussresa! Ja, eller sa spannande var det kanske inte, men chaufforen korde som om vi var med i filmen Speed. Jag funderade seriost ett tag pa att ga av, jag menar, det ar ju inte vart att riskera livet bara for att komma fram i tid, men eftersom det var mitt i natten sa kandes ju inte heller det sa bra! Jag hade det valdigt trevligt i Azogues iaf! Bade med familjen, Carlos och Mayra. Sen ska jag tillbaka nar det ar fest i staden, och det ar ju nastan bara en vecka kvar tills dess!

Det ar lite segt pa jobbet nu, jag vet inte riktigt vad jag ska gora. Pa torsdag ska vi gora en glykemiskt index studie, och jag kan agna hela dagen at att forsoka ringa den jobbiga manniskan om ska ha hand om det, men annars, tja, jag sitter mest och funderar pa hur jag ska lagga upp saker och ting.

Jag har ett litet dilemma. Jag ska ju bo i Goteborg nagra manader i var, och jag har statt lange i ko pa SGS. Alltsa kan jag fa en fin lagenhet! MEN, om jag tar en fin lagenhet sa forlorar jag alla mina kodagar och kan da alltsa inte fa en fin lagenhet sen. Men om jag tar ett enkelrum sa far jag behalla mina kodagar. Fast jag vet ju inte om jag nagonsin kommer att kunna utnyttja kodagarna igen.. Fast tank om jag behover en lagenhet sen och da inte kan for att jag inte har nagra kodagar. Hm.. Jaja, om ni kanner nagon som har en lagenhet att hyra ut fran 1:a januari sa ar det bara att hojta!

Puss och Kram
H

Azogues, here I come!

Egentligen vill jag mest beratta om hur jobbig den lille jobbige varit idag, men jag inser att jag maste ga vidare med mitt liv och min blogg. Jaja, nu om nagra timmar ska jag ta nattbussen till Azogues och jag ser verkligen fram emot det! Jag stannar nog aven pa mandag och tar nattbussen tillbaka sa att jag ar har pa tisdag morgon. Det ar ju anda en sa pass lang resa.. Nasta vecka ska jag gora en studie om glykemiskt index, men annars ar det ganska lugnt. Det kanns ganska bra nu maste jag saga for jag har liksom det mesta fardigt. Ja, eller inte allt, jag ska hacka och frystorka en hel del grejer men jag vet ju precis hur jag ska gora det. Sen finns det ju en massa saker jag kan gora, men poangen ar att jag egentligen inte maste, iaf inte for min examinator i Sverige. Det ar skont!

Jag fick sa daligt samvete idag for jag skulle frystorka lite grejer och sa fragade jag en tjej hur man gjorde och hon sa att hon skulle hjalpa mig pa eftermiddagen. Men sen sa stoppade jag in grejerna sjalv for hon var pa mote, men da visade det sig att hon ocksa hade prover som hon ville gora, och det tar typ 5-6 dagar innan det blir fardigt, och nu kan hon ju alltsa inte gora sina prover forran da. Ajajaj, daligt samvete. Jag forstod verkligen inte att hon ocksa hade prover hon ville frystorka, jag trodde att hon bara skulle hjalpa mig. Aja, inget att gora nagot at, eller hur?

Jo! Jag har bestamt mig for att jag ska klattra upp pa en vulkan som heter Cotopaxi! Den ar 5897 m hog... Spannande va? Man maste ha isklattrarutrustning och allt mojligt! (och nej mamma, jag ska inte ramla ner och do) Det ar en forhallandevis latt klattring, men man far saklart se upp med hojdsjuka och sa vidare. Nu ar jag ju pa 2800 m, och jag ska kanske aka upp pa berget har bredvid och vandra lite, det ar ju typ 4500 m. Denna klattring blir den 17-18 november, sa att jag kan ha traningsvark lagom till min fodelsedag! Alltsa, jag ska saklart inte gora detta sjalv! Jag aker med en erfaren bergsguide etc.

Jo, idag traffade jag pa de estniska tjejerna fran Galapagos! (Man traffar alltid pa samma folk nar man ar ute och reser, eftersom alla alltid aker till samma stallen, bor pa samma hostels och ater pa samma restauranger eftersom alla anvander sig av Lonely Planets guidebok) De hade iaf varit i ett fangelse har och halsat pa en est som satt inne for narkotikabrott. Pa lordag var flickvanner och fruar valkomna att sova over i fangelset och den estniske fangen hade fragat om inte tjejerna ville sova over, och det ville de saklart! Som jag har sagt forut, ni kan vara glada att jag bara bestiger vulkaner och inte sover over i fangelser hos knarkhandlare jag inte kanner! Sa det sa!

Annars sa spanar jag lite pa vad jag ska gora for utflykter resten av tiden som jag ar har. Det ar inte sa himla manga lediga helger kvar faktiskt! 3 helger forsvinner ju i och med Peru-resan, och 2 helger har jag planerat att aka till Azogues. Om man tar bort helgen som jag ska bestiga Cotopaxi sa ar det bara 2 ynka helger kvar sedan. Det galler att utnyttja dem pa basta satt!!

Puss och Kram

H

Snart ar sista roten skalad!

Idag har vi gjort sirap! Puh, 112 kilo att skala, mixa och koka tills vi hade 22 sma burkar med sirap. Jag ar helt slut! Och anda ar klockan bara 6 pa kvallen! Forst hade jag tankt aka till bassangen och simma lite, men jag tror inte att jag orkar helt enkelt. Jag tror att det kanske var for att jag var tvungen att vara pa universitetet klockan 8 redan och att jag inte kunde somna igar kvall.

Alltid nar man ar trott, vare sig det handlar om att skriva dagbok eller att skriva blogg sa blir det alltid att man mest sitter och stirrar framfor sig och det kommer inte ut sa mycket spannande. Har jag berattat att det regnar in i mitt rum? Forst upptackte jag att det regnade in genom fonstret men det var ju inte sa farligt. Sen upptackte jag att det droppade fran taket. Det ar en stor vat flack, kanske typ 1 kvadratmeter stor och sa droppar det. Nu har det inte regnat sa mycket de senaste dagarna sa nu droppar det inte, men man blir ju lite nervos att cementen i taket ska luckras upp och ramla ner i huvudet pa en nar man minst anar det! Fast flacken ar inte ovanfor sangen sa det ar nog lugnt.

Imorgon aker jag till Azogues!!

Kram
H

En bra dag!

Idag har jag haft en mycket lyckad jobbdag! Jag lyckades fa tag i en speciell sorts pase som jag letat efter i tva veckor som jag har kunant forpacka torkad rot i! Och sen har jag gjort etiketter och allt och jag ar valdigt stot over mina sma pasar. Alla ar verkligen valdigt snalla mot mig har. Imorgon ska vi antligen satta igang och gora sirap sa jag ska vara har klockan 8 for att skala sisadar 100 kilo rotter. Men sen ar det inte sa mycket mer processande, utan mest smaplock!

Igar och i forrgar var det forskare har fran Sverige! Det var kul att prata lite svenska. Tolkningen gick val hyfsat men det var ju langt ifran perfekt. Sarskilt nar de fran Argentinga satte igang, herregud de pratar ju dubbelt sa fort som jag pratar i vanliga fall, hur ska jag hinna med att oversatta under tiden?? Dessutom ar det ju ganska komplicerat sprak, sa det kravs ju mer om man sager. Folk var nojda iaf, och svenskarna sa att de tyckte att jag hade varit jatteduktig, men jag vet inte om jag tror pa det. Visst, de kan ju ha tyckt att jag var jatteduktig for att inte kunna nagot, men inte helt objektivt sett. Naja, jag gjorde sa gott jag kunde, och jag har aldrig sagt att jag kunnat mer an jag gjorde. Det intressanta var att jag var mycket battre pa att oversatta fran engelska till spanska, jag tror att det ar att man ar bra pa att forsta engelska men att man inte pratar det lika mycket. Spanska pratar jag ju hela dagarna har. Jag kanske borde aka till nagot engelsksprakigt land och ova!

I helgen aker jag till Azogues och halsar pa familjen! Jag var sugen pa att folja med en belgisk tjej som ar har som skulle till stranden i helgen. Men dum som jag var rakade jag namna detta till den lille jobige och da ville han ocksa folja med, och arligt talat, da srtuntar jag i det och aker nagonstans med den belgiska tjejen nar jag har vett att halla tyst infor den lille jobbige (jag trodde arligt talat inte att han skulle vilja folja med, for han har ganska ont om pengar) Jag sa att han ju kunde aka anda med den belgiske tjejen, men han sa att han bara ville folja med om jag akte. Men sluta folja efter mig da, jobbiga manniska... Hon ar valdigt snall hur som helst, den belgiska tjejen, men hon ska bara vara har till mitten av november.

Kram
H

Puh igen!

Det blev inget ga hem! Istallet blev jag bjuden pa middag av min handledare for det har kommit svenskar hit som ska vara med pa motet som jag ska oversatta pa. Jag ska sitta i en liten bur med horlurar och mikrofon och de som vill ha oversattningen har sma apparater pa sig dar de hor vad jag sager. Simultantolkning pa riktigt alltsa. Spannande men laskigt.

Iaf, den lille jobbige var ocksa med pa middagen. Jag satt och pillade lite med mitt har for jag hade en liten tova langst ut i topparna.

-Ar du nervos for nagot?
-Eh, nej, varfor skulle jag vara det?
-Ja, du pillar med haret. Det kanske du gor for att du gillar nagon har.
Och med tanke pa att det bara var 3 personer av manligt kon, varav en var dar med sin fru, den andre var typ 60 och den tredje var den lille jobbige, sa bara, eh, och vad tror du att du ska mena med det?! Jag ar ju iaf INTE intresserad av dig, ditt lilla ackel! Oj, FORLAT , nu ar jag elak igen, men man far kalla folk for ackel ifall de ar sliskiga, och jag sa forstas inte det till honom. Men jag gillar inte riktigt vandningen som det har haller pa att ta.

Pusspuss
H

Suck...

Jag ar verkligen trott. Klockan ar halv atta pa kvallen och jag har varit har i mer an 12 timmar (vi var ju har klockan 7 i morse och borjade skala rotter) Jag vill ga hem!! Men jag kan inte ga hem innan Jenny kommer tillbaka, eftersom jag har massa rotter i ugnen och inte ska till jobbet imorgon och da lovade hon att ta hand om det. Men jag behover prata med henne. Mina klader ar blota, framforallt skorna efter att jag sprungit runt och letat plastpasar i typ det varsta osregn jag sett. Jag hade ett paraply, men det hjalpte inte mycket vill jag lova. Sa nu sitter jag har och forsoker fordriva tiden.

Han som ar jobbig fragade mig idag om jag tyckte att han var jobbig och foljde efter mig. Nej, men varfor sager du det? sa jag. Da visade det sig att en tjej som jobbar med oss hade sagt till honom att han var jattejobbig och att han skulle sluta folja efter honom. Hon sa ocksa att det var fler som tyckte sa. Forst hade han trott att det var jag som tyckte det, men sen hade hon sagt vem det var (for jag har faktiskt inte sagt till nagon att jag tycker att han ar jobbig!) Men jag tyckte lite synd om honom. Jag menar det kan ju inte vara sa roligt nar ens arbetskamrater sager att man ar urjobbig och att alla tycker det och det dessutom ar sant!

Puss och Kram
H

Jag blir tokig!

Nu ar det officiellt! Jag blir galen, jag blir tokig, jag vet inte vart jag ska ta vagen. Jag STAR INTE UT MED MANNISKAN!!! Han foljer efter mig aven nar jag inte behover hans hjalp, han ifragasatter pa sitt valdigt korkade satt och dessutom tycker nog alla andra att han ar jobbig ocksa sa ingen kommer att vilja umgas med mig eftersom jag ar med honom. Han gar mig pa nerverna (om jag inte hade fatt fram det budskapet vid det har laget) Det enda som lindrar nagot ar mitt hemliga vapen som jag nu ska dela med mig av. Mycket effektivt, men man maste anvanda det forsiktigt sa att man inte bygger upp en tolerans. Pa Chalerskoren en gang fick vi lara oss en sang som jag tror ar gjord av typ Anne-lie Rydè, och texten gar "TYcker inte om dig, haller inte av dig, men jag kanner valdig sympati", om det ar akut kan man byta ut valdig mot ingen. Och detta river i mig att jag kanner sa har for han hjalper mig verkligen ocksa, aven fast det kanske tar langre tid med hans hjalp. Nu t.ex. sa jag att jag skulle ga och skriva ett mail, klockan ar kvart over sex pa kvallen och han kan ga hem det enda jag har kvar att gora ar att ta ur en grej ur en ugn. Du kan ju ga hem, sa jag. Nej, istallet sitter han har brevid mig och ser pa nar jag skriver detta. JAG BLIR GALEN!!!!

H

Nu rullar det pa!

Puh, trott ar jag! Bade av arbete och av att ha roat mig! Idag var jag kvar pa skolan till klockan 8, trots att jag egentligen hade sett fram emot att ga hem tidigt. Anledningen till att jag ville ga hem tidigt var att vi igar var och sjong karaoke till typ halv tolv. SA ROLIGT!! Vi satt i fyra timmar och gick loss pa spanska ballader! Hemma i Sverige ar det aldrig nagon som vill sjunga karaoke, det ar sa pretantiost pa nagot satt. Har sjunger alla for full hals och med enorm passion precis oavsett sangrostskvalitet. Det ar verkligen jattekul.

Helgen var ocksa lite tuff utan nagot vidare mycket somn. I fredags traffade jag 2 killar fran Chalmers, som jag visste skulle vara har eftersom en gemensam kompis till oss (Cessie) har lankar till vara respektive blogger. Och ar man kompislos sa ar man sa jag skickade ett mail och fragade dom ifall de ville ses och typ ta en ol. Sagt och gjort, vi valde att ses pa stallet som serverar gratis ol till utlanningar mellan 7:30 och 8. Men sen sparade det hela ur lite grann och det blir manga billiga ol, irish coffee, white russian etc. och jag kom inte hem forran 4 pa morgonen. Det hade val varit okej om det inte vore for att jag skulle upp 5:15 for att aka till colombianska gransen och hamta rotter! Men bilresan var lang och jag fick ta igen lite somn och sedan var jag fit for fight, nastan iaf. Det var jattekul att hamta rotter! Bonden var sa himla snall och han hade en hel aker full med rotter. Tyvarr var manga ruttna, for det var ingen som ville kopa dem av honom, och jag tyckte sa synd om honom! Jag blev sa irriterad pa alla dumma manniskor som inte forstar vilken bra produkt det har ar! Jag fick aven med mig hem som fron, ja, eller alltsa, sattrotter (motsvarande sattpotatis) som jag ska odla i mammas och pappas tradgard! Haftigt, va?

Annars ar det bra. Jag far mycket hjalp, men saker fungerar ju lite annorlunda har minst sagt. Min handledare vill att jag gor en del saker som jag har svart att se hur jag ska fa in i mitt examensarbete, men det kan val vara lika bra att gora det anda, sa lange jag hinner det som jag sjalv vill gora.

Nasta vecka ska jag ocksa vara med och tolka nagra forelasningar. Typ simultantolka alltsa, vilket jag ju aldrig har gjort forut och det sa jag till dem ocksa, men de ville att jag skulle gora det anda. Visst, sa jag, men jag kan inte lova att det blir bra. Samtidigt sa ar det ju ett bra tillfalle for mig att prova pa, jag hoppas att det gar bra bara. Jaja, sa om ni har nagra simutlantolkningstips sa ar det bara att saga till!

Puss och Kram
H

En halv vecka avklarad..

och ja, det borjar kannas lite battre. Det absolut varsta med att gora exjobb ar att man inte kan nagonting. Man behover ju hjalp med precis allting. Ni ska se apparaterna de har pa det har stallet. De ar typ giganstiska och verkar komma fran typ 60- eller 70-talet. Stora analoga vred och man kan ju bli morkradd for mindre. Aja, det ar bara att le och se glad ut. Och be om hjalp forstas.. Hehe.. MEN pa lordag, sa ska vi KANSKE aka till Colombianska gransen och hamta rotter!!! *jagvilljagvilljagvill* Imorgon sa far jag besked om det blir av eller inte. Annars sa ar det ju sa som sagt att jag inte har sa mycket jobb har, och visst, garna for mig att som Daniel foreslar ligga mer pa stranden (eh, vilken strand?) men man vill ju visa sig duktig liksom. Och man vill ju definitivt ha ett fullstandigt exjobb. Men det ar ju lattare i Sverige sen nar jag har min examinator som bestammer vad jag ska gora. Och dessutom sa kan jag ju lasa pa och skriva en del nar jag ar har, och vissa exjobb bygger val nastan uteslutande pa litteraturstudier eller??? Det maste val inte vara massa praktiska experiment egentligen, eller?? Naja, jag har iaf bestamt att jag sa har i borjan ska vara pa universitetet hela dagarna och sen far jag val sitta och glo lite nar de inte har tid med mig. Det ar ju egentligen bara 7 veckor kvar nu av jobb. Sen ar det 2 veckor i Peru och den sista veckan blir val till att typ knyta ihop sacken. 7 veckor kan man ju i varsta fall sitta och glo *rys* Bara tanken pa det gor mig nipprig. Men men, skriva kan man som sagt. Och om jag far aka och hamta rotter sa lovar jag att vara glad!!

Idag var jag och simmade ocksa i en nagot snuskig pool. Tur att mina glasogon var immiga och att jag inte svalde nagon storre klump! Hehe.. Nu ska jag titta pa Michael Moores "Sicko"!

Puss och Kram
H

Forsta dagen pa jobbet!

Puh, jag ar helt slut i huvudet. Ni vet hur det ar forsta dagen man gor nagot. Sen ar man ju sa ivrig ocksa och liksom vill gora allt pa samma gang! Men det kanns bra iaf. Det ar fortfarande lite luddigt exakt vad jag ska gora har. Mitt jobb i Goteborg ar definerat, men proverna som jag ska anvanda ar redan gjorda, vilket ju gor lite grann att jag mer eller mindre skulle kunna ta dem och aka hem. Ja, typ, alltsa vi har kommit pa lite andra saker, jag ska bland annat gora det dar med glykemiskt index, fast det gor jag egentligen inte heller sjalv, utan medicinstuderande ska ta blodproverna etc. Jag ska mest overvaka. Jaja. Sen sa ska jag ocksa undersoka lite om den metod som de har anvandt verkligen ar bra eller om man far battre resultat genom att gora pa ett annat satt. Men hur vaver jag ihop det till ett och samma tema? Jag maste ju ha ett enhetligt spar. Jaja. Det var kul iaf att komma igang aven om det kommer att bli tufft med allt lasande hela dagarna. Det ska bli kul ocksa att aka upp till den colombianska gransen och hamta rotter till glykemiskt-index-studien. Sen om typ en och en halv vecka sa kommer svenskar hit fran Uppsala universitet for nagot slags mote. Da skulle de pa universitetet ocksa ordna en tur till nagra varma kallor och sen upp till vulkanen Cotopaxi och Jenny sa att jag kunde folja med. Det blir kul!

Sen maste jag fa skryta lite ocksa, jag var en av vinnarna i Ostgotacorrespondentens novelltavling, sa nu ska de publicera min mordarsnigelnovell! Haha.. Det far ni halla utkik efter! Det kommer aven att vara en liten faktaruta om mig dar jag bl.a. ska beratta mer om mitt skrivande. Haha.. Jag menar jag skriver ju inte precis sa mycket. Men det var kul!

Puss och Kram
H

Sjolejon och skoldpaddor och revhajar och hammarhajar och rockor och pingviner!

Ah... Nu har jag dykt i tva dagar och jag lever fortfarande!! Hehe.. Sa himla haftigt. Mitt absoluta favoritdjur har ar sjolejonen. De ar sa himla lekfulla! Idag efter det forsta dyket sa hoppade vi i och snorklade lite. Da ar det tva sjolejon och en pngvin som haller pa och leker med varandra. Nar vi hoppade i sa borjade de leka med oss ocksa! Vi var som en liten lekgrupp helt enkelt. De simmade runt oss, kom typ 10 cm ifran vara simmasker och tittade oss i ogonen. Pingvinen bet i mina simfenor och det var bara sa himla underbart! Det var helt klart dagens absoluta hojspunkt!! Man far ju inte klappa djuren och det ar valdigt valdigt svart nar de ar sa nara en. Jag kanske typ rakade stracka ut handen och rora vid sjolejonet nagon gang. Sen ar det ju sa att det ar ju inte mitt fel om dom simmar in i mig! Under dyken sag vi kanske 5 havsskoldpaddor. jag har alltid varit valdigt svag for havsskoldpaddor, det kanske ar sedan tiden i Oman, jag vet inte. Och igar sag vi massor av revhajar. De ar inte sa otacka, de ar kanske 1 till 1 och en halv meter langa. Men det kom nagra hammarhajar ocksa som skuggor ute i det bla, och de var mycket storre. Det var faktiskt lite laskigt! Rockor sag vi ocksa nagra som var jattestora verkligen. Men det var valdigt kallt i vattnet, kanske typ 17 grader eller sa, sa man har att gora bra lange for att kranga pa sig den tjocka vatdrakten.

I helgen sa ar det val i Ecuador! Ett mycket mycket markligt val. Man ska valja 24 personer som ska fa fria hander att skriva om hel Ecuadors grundlag. De kan andra pa i princip precis vad som helst. Avsatta presidenten om de vill, gora landet till en diktatur, you name it! Fast det gor de val forhoppningsvis inte. Det verkar inte bli nagra upplopp iaf. Ja, ifall de inte avsatter presidenten da, for han ar pa indianernas sida och det ar oftast dom som ar mest fortjusta i upplopp. Jaja, vi far val se. Iaf sa ar det forbjudet att salja alkohol under hela helgen eftersom man vill att folk ska rosta istallet for att vara bakfulla. Sa det blir inte mycket av slut-pa-dykningen-fest imorgon.

Hm.. Egentligen hade jag ju tankt skriva mest om de estniska tjejerna som jag traffat, men det blir en lang blogg det har! De iaf reser runt tillsammans och bor typ med ortsbefolkningen. Okej, visst, men som har till exempel sa hade de traffat en 60arig man pa flygplatsen som enligt deras egen utsago verkade mystisk och han erbjod dem att sova hemma hos honom, vilket de ocksa gjorde. Okej, det var ju bra att det gick bra, och jag ar saker pa att de far massor av haftiga upplevelser pa grund av sitt risktagande, men jag skulle aldrig gora nagot liknande. Den har mannen hade tagit med dem ut pa en o som man egentligen inte far aka till som turist, och visst, aterigen, bra att det gick bra, men jag skulle aldrig ta en san risk! Sen igar var det nagot slags jippo infor valet dar det delades ut gratis sprit. Da raggar de upp en asskum kille av den typen som man gar over till andra sidan gatan nar man moter och far da gratis sprit av honom. Han lagger armen runt en av tjejerna och ger henne en stor blot acklig kindpuss. Okidok, typ en flaska 50 cl 40% sprit kostar 2 dollar. Det kanske kan vara vart det for att slippa fjaska for ett ackel, eller???

Puss och Kram
H

Nya kompisar!

Sa, da var man pa de fantastiska Galapagosoarna! Dagens hojdpunkt var att se en stor pelikanflock ata rester som fiskarna (alltsa, de som fiskar) slangde till dem pa stranden. Och nar man tyckte att allt var toppen sa kralar det upp en sjolejon som ocksa vill ha fiskrester! Det var helt tamt! Man kunde tom klappa det! Fast det far man forsta inte sa jag bara klappade det lite i smyg for att kanna hur det kandes. Sa himla haftigt!! Sen sa traffade jag 3 nya kompisar! 2 fran Finland och och fran USA. De tva fran Finland ska med och dyka imorgon och de jobbar som dykare i finska flottan. Det enda som var lite trakigt var att de ar ganska daliga pa engelska sa man far staka sig fram hela tiden. Sen ar det den tredje killen som da ar fran USA som de andra tva egentligen inte kanner men som de lart kanna pa bussen fran flygplatsen. Han ar helt galen och typ roker pa bade i tid och otid medan de andra ar valdigt ordentliga. Iaf sa ror jag att finanrna ar ratt sa trotta pa han den andre, men nu delar de rum med honom och far nog lov att dras med honom vare sig de vill eller inte.

Sen ar det en lite knepig situation. Jag menar, de ar valdigt snalla och sa, men jag vet ju att de inte skulle vara det om jag vore en kille. Sen betalar de da for saker som vi typ ater och dricker, och man kanner lite grann den har kanslan av att de liksom ar val medvetna om att jag ar en tjej och de ar killar. Men det ar forstas valdigt oskyldigt alltihop! Och vanner vaxer inte pa trad har nere sa man vill ju inte lata bli att traffa dem bara for att det inte kanns helt neutralt. Sen tror jag inte att de kommer att borja stota pa mig pa riktigt, framforallt inte fetrsom de ar tva. Ja, alltsa, for nu snackar jag om finlandarna. USA-killen ar inte riktigt pa samma plan, han bara roker, dricker och ar glad. Naja, hur som helst sa har det varit valdigt trevligt ikvall att ha ett litet kompisgang. Imorgon ska jag och finlandarna ut och dyka, och det finns nog en overhangande risk att vi kommer att umgas en del alla fyra de narmsta dagarna!

Imorgon blir det hajar och skoldpaddor och sjolejon!!

Puss och Kram
H

Puh...

Sa, nu borjar saker och ting ordna upp sig lite grann! Jag har fortfarande inte hort nagot ifran min handledare sa jag gick upp till universitetet och fick tag pa han som skulle ha hamtat mig pa flygplatsen i lordags, och nu har vi flyttat alla mina grejer till dit dar de ska vara! Jag tror att det blir bra. Lite spartanskt ar det forstas, och det varsta ar att det inte finns nagot kok, men jag har ju anda aldrig gillat att laga mat ;-) Jag trodde att jag skulle fa en tv for det var en i ett annat rum jag sag, men det fick jag inte. Jag ska hora ifall man kanske kan fa hyra en. Han som ager stallet ar lite jobbig, men det viktigaste ar att jag kanner mig trygg. Det ar en vedervardig kansla att ga omkring och vara radd. Inte bara radd liksom kroppsligen utan ocksa behova oroa sig for att folk ska stjala ens grejer nar man ar borta. Jag tror att det har blir bra. Och imorgon flyger jag till Galapagos!!!! Nu blev ni avundssjuka, va? Det ska bli jattejattekul. Jag har redan brant mig ordentligt i ansiktet efter gardagens strapats, sa jag ska smorja in mig ordentligt. Jag kan tillagga ocksa att jag had een helt sjuk traningsvark igar! Jag kunde inte sova, benen bara varkte! Men Kristin, om du kommer sa maste vi klattra upp dar! Jag ska lagga upp kort imorgon eller sa!

Sen hade jag en liten slang av hemlangtan idag. Det ar ju lite sa nar man far inbjudningar till roliga saker som hander hemma i Sverige. Men man kan bara vara pa ett stalle i taget, och nu ska jag vara pa Galkapagos! Varre kan man onekligen ha det..

Puss och Kram
H

Bergsget..

..har jag lekt idag i brist pa annat! Jag har fortfarande inte hort nagot fran min handledare, suck, men det blir val battre snart hoppas jag. Hor jag inget sa blir det knivigt att aka till Galapagos, jag vill inte aka dit ifall det inte har lost sig har i Quito. Men klattrat i berg har jag gjort iaf! Forst tog jag linbanan upp till 4100 m och sedan klattrade jag vidare mot toppen pa 4680 m. Jag kom inte hela vagen upp dock. Det blev valdigt brant och sa kom det ett moln som svepte in allt i dimma och allt blev morkt. Det var lite laskigt. Och jag tankte att om man anda inte ser nagot sa ar det ju ingen mening att riskera livet! Jag far klattra upp igen nar det ar battre vader! Om jag orkar vill saga. Puh.. Det ar inte mycket syre pa den hojden, jag var helt slut.. Hoppas att jag far tag ratt hostal imorgon..

Puss och Kram
H

En dalig dag...

Usch, idag ar det inte roligt alls! Jag har precis komit till Quito, och han som skulle hamta mig pa flygplatsen var inte dar. Idiot som jag ar sa hade jag inte tagit reda pa adressen till hotellet dar jag ska bo, utan jag visste bara namnet, men det hjalpte inte ett dugg. Nu ar jag pa ett annat hostal, och jag vantar pa att Jenny ska svara pa mitt email och beratta adressen till dit jag ska. Usch och bla.. Pa hostalet dar jag ar nu ar det bara massa fulla backpackers, plus att det ligger i ett omrade dar man inte ska ga ut efter att det blivit morkt. Det ar lite dubbelt for det ar ett valdigt fint omrade, valdigt turistigt, men det ar nog darfor det ar farligt for att det finns sa manga latta byten.

Jag har inte kunnat kolla upp Galapagos annu eftersom det ar lordag och allt ar stangt. Imorgon kommer det ju att vara annu varre, sa jag far val forsoka turista lite. Planen var ju att jag skulle packa upp och ha mig nu, men sa blev det ju inte. Sen maste jag hitta pa nagot den har veckan annars blir jag nog knapp. Grejen ar att det nog inte ar sa billit som det forst verkade att aka till Galapagos, vi far val se vad som hander. Jag ar kanske bara lite kanslig nu ocksa, jag vet inte. Jag har hur som helst kopt hela sansong 2 av Desperate Housewifes, sasong 1 av 24 och sasong 1 av Heroes, sa jag har nog att gora ett tag, men det ar ju inte sa kul att sitta inne pa sitt fonsterlosa rum och titta pa tV-serier. Men det ar klart det ar ju battre an att bli ranad och valdtagen pa gatan. Suck...

Ha det bra
H

Inget pang-pang

Idag skulle jag fa aka ivag med Patricio och skjuta med hans pistoler. Han har namligen en vapensamling med allt fran automatvapen till vanliga pistoler och revolvrar. Vi bestamde klockan fyra men sen horde han aldrig av sig. Suck. Jaja, mamma blir val glad iaf..

Idag var sista dagen pa sjukhuset, och det var en riktigt bra dag! Ju mer man lar kanna folk desto mer ber de en om hjalp och desto roligare blir allt.

Jag tankte lagga upp lite bilder ocksa. Here it goes! Har ser ni bussstationen i Azogues. Inte sa spannande3 kanske, men det ger en idé om hur staden ser ut!

Sen ser ni mig uppe pa ett berg. I bakgrunden Azogues

Sist men inte minst ser vi mig pa min balkong pa hotellet i Miami. Man kan saga att jag hade palmutskt! :-)

Ja, det var de bilder som jag hade med mig den har gangen! Puss och Kram

H

Galapagos??

Jag pratade med min handledare igar (hon som ska till Argentina) och hon tyckte inte att det var nagon mening att jag gick till universitetet nar hon var borta. Detta innebar i praktiken att jag har annu en ledig vecka att spendera. Jag tankte att jag skulle hanga i Quitoi och bara kolla in saker dar, men det ar ju lite trist pa egen hand och sa, MEN da fick jag veta att det bara kostar 200 dollar, alltsa mindre an 1400 kr att flyga till Galapagos!! Jag langtar SA efter att dyka och Galapagos ar en av varldens basta dykplatser. Man kan se valhaj, hammarhaj, skoldpaddor, sjolejon, rockor och jag vet inte hur mycket mer!! Och jag far ju fortfarande lon den 25:e fran Arla... Jag vet att man inte ska vara sa impulsiv, men man maste ta chanserna nar de kommer! En av skoterskorna fran Interplast vill att vi ska aka tillsammans, men arligt talat ar jag inte jattesugen pa att aka med nagon som jag inte riktigt kanner. Det ar sa onodigt att behova kompromissa med vad man vill gora nar det anda inte ar nagon som man ar nara van med. (Sa mycket var allt snack vart forra veckan om att jag var sa ensam! :-))ç

Kristin, jag vet att du sa att vi kanske skulle aka till galapagos, men du vill ju inte dyka, och jag aker garna igen om det nu ar sa billigt!

Har jag berattat om Juan? Han har vuxit nagot helt sjukt, man kanner knappt igen honom. Det kanns nastan lite trakigt eftersom det kanns som om jag aldrig mer kommeratt fa traffa barnet Juan igen. Jag vanjer mig nog snart dock. Och Miguel har ju tva soner SA SOTA!! Jag fattar inte hur han av alla manniskor har kunnat avla sa inteligenta och sota barn! Miguel jr. ar 4 ar gammal, men han ar helt sjukt klipsk. Igar fragade Ma. Eugenia vad han hade kopt for godis i skolan, och hansa att han inte hade kopt nagot for han sparar till ett par skor som han vill ha.

Idag var vi uppe pa ett berg precis vid staden, jag ska forsoka lagga upp bilder nasta gang jag bloggar.. Ar det kallt i Sverige???

Puss och Kram
H

Azogues

Puh.. Da var man har igen! Allt ar bara bra, jag har haft det valdigt bra igar. Det ar roligt att traffa alla igen, vi akte till Cuenca bland annat och kopte typ massor av DVD-skivor typ desperate housewifes och sa som jag kan titta pa i Quito nar jag inte har nagra vanner!

Sen idag har jag varit pa sjukhuset. Det ar alltid roligt! Fast det ar det har med kroppsvatskor som jag inte ar helt van vid. Jag menar, man sitter med ett litet barn som ar alldeles blodigt och som har draglat slem och blod over hela sig, sangen och alla skoterskorna. Sedan borjar barnet att hulka for att krakas, da kan man reagera pa tva satt. Man kan springa fram for att hjalpa det stackars barnet som mar daligt, eller man kan backa lite for att inte fa mer kroppsvatskor an nodvandigt pa sig. An sa lange sa ragerar jag instinktivt enligt det senare alternativet. Men visst, det ar ju inte darfor jag ar dar.

Det var sjukt kallt att ga upp i morse som vanligt, men temperaturen stiger ju allt eftersom saklart. Nagot som man verkligen reagerar pa ocksa ar den otroliga mangd avgaser som ar overallt, det ligger som ett lager i luften hela tiden..

Jaja, ¿que mas? Jag har redan fatt se lite gral doktorerna emellan, och det kan ju vara spannande ibland, men tja, jag vet inte. En av dem ska aka med mig till Piura i november, hon verkar snall men jag har inte pratat sa mycket med henne. Imorgon sa ar det "fest" for alla skoterskor etc som har hjalpt till, end-of-trip-party. Kostnaden per person ar ca 5 dollar, MEN, jag har inte blivit officiellt inbjuden annu. Visst, nagon har sagt typ, ah, du maste komma, men jag har inte riktigt sadar officiellt blivit bjuden. Jaja, det blir nog bra. Men om jag inte blir ordentligt inbjuden sa vet jag inte ifall jag ska ga. Jag menar, det kommer ju bli lika pinsamt dagen efter ifall jag inte gar eftersom folk nog forvantar sig att jag ska det. Jag vill bara att nagon sager det officiellt till mig. Sa, nog med svenskt gnall!

Kram pa er! Skriv mail till mig sa blir jag glad!

H

Stadens ljus...

...ar nagot av det vackraste med att komma till Quito efter solnedgangen. Eftersom staden ligger i bergen sa ser man hela tiden ljus fran kullar och dalar. Det ar ocksa ewn speciell kansla att kanna diesellukten igen fran bilarna och sitta och skumpa fram i en taxi utan sakerhetsbalten.

Jag borjar kanns mig lite ensam dock. Visserligen traffade jag en trevlig kvinna pa flygplatsen och en annan trevlig man pa min citytour i Miami, men tja, jag ar valen social varelse. Hm, nu kom lille hotellpojken och sa nagot som jag nog missforstod. Hm.. Far nog avslkuta och reda ut.

Puss och Kram

H

Miami South Beach!!!!!!

Jag snodde titeln av nagon som suttit vid datorn tidigare och hade Autocomplete pa, men den var ju passande :-)

Idag har jag for egentligen forsta gangen i mitt liv verkligen markt av jetlagen. Jag vaknade upp flera ganger nar det fortfarande var morkt ute, inte alls likt mig, men jag borjar val bli gammal. Sen har jag strosat runt i kvarteren och bara njutit av stammningen. Jag hittade en dykklubb och det hade ju varit fantastiskt kul att dyka idag, men det var tyvarr fullt. Nu ska jag istallet gora en "City Tour" klockan 2. Valdigt turistigt, jag vet, men vad ska man gora?

Jag har ocksa fatt en Starbucks moccha mint choc choc chip frappuchino! Ahhhhh.... Den var precis sa god som jag hade forestallt mig, och da kan vi saga att forvantningarna var skyhoga. Jag har langtat efter den anda sen michael och jag var i London, och bara for att spa pa det hela sa sprang jag forbi tva Starbucks pa resan hit, en i Kopenhamn och en pa Heathrow. Jag far skylla pa alla indier som stod fore mig i sakerhetskontrollen och gjorde att jag nastan missade mitt flyg, och definitivt missade min Starbucks moccha mint choc choc chip frappuchino. De kanske har Starbucks i Quito?

Appropa sakerhetskontrollen. Man far bara ha one item of handluggage, och dom menar vad dom sager. One item, one item. Man kan ha valdigt roligt at folk som forsoker knola ner vaskor i varandra. Ja, tills man behover gora det sjalv vill saga ;-) MEN nar man kommer fram till rontgenmaskinen sa maste man ta ut sin laptop och rontga den separat, men man maste anda kunna bevisa att den far plats i handbagaget. Puh. Detta hade val inte varit nagot problem ifall man inte som jag hade fyllt vaskan till bristningsgransen och sen lagt i lite till. Da blir det jobbigt att oppna och stanga hela tiden...

Na, har det blivit dags for ett dopp i havet innan bussturen?

Kram
H

Nu borjar aventyret..

Sa da sitter jag har pa ett luftkonditionerat internetstalle ett stenkast fran Miami Beach. Inte illa, va? Resan har gatt alldeles utmarkt. Forst sa fungerade inte mina horlurar och jag hade lagt undan alla bocker och sadant i min valdigt proppfulla och tunga och i ooppningsbara vaska, och sa satt jag dar och tyckte synd om mig sjalv som skulle forsoka spendera 9 timmar med att titta pa film utan ljud. Men det visade sig att det inte var glapp i uttaget som jag trodde forst, utan bara fel pa sjalva lurarna, sa jag fick ett par nya och resan var raddad! Nar jag sedan dessutom fick blanda och dricka ett helt gang Calimochos (rodvin och coca cola red. anm.) sa var lyckan total!

Nar jag kom fram i Miami fick jag som vanligt sta i passkontrollko i 100 ar, och sedan nar jag val kom fram sa borjade passkontrollanten att florta med mig!
-Vad ska du gora i Ecuador? Har du pojkvannen dar eller?
-Na..
-Ar han i Sverige da?
-Ja, jo, det ar han.
-Och han slapper ivag dig sadar?
-Ja, jo...
-Du har vackra ogon...
-Ursakta?
-Du har vackra ogon.
-Eh, tack...

Ja, inte undra pa att det tar lang tid att ga igenom passkontrollen ifall de ska halla pa och stota pa varenda tjej som kommer in i landet! Det roliga ar att jag faktiskt kanner igen honom fran nar jag var har for tva ar sen, och han gora samma repliker da, inklusive den om ogonen. Men okej, det ar klart att det ibland kan vara smickrande att fa komplimanger, menb egentligen maste jag saga att jag tycker att det ar valdigt fel av hoom att saga sadana saker i en sadan situation. Jag manar, jag ar ju skyldig att svara pa hans fragor for att komma in i landet, men ar det relevant huruvida jag har en pojkvan eller inte? Det kanske det ar, men da kan han gora det pa ett mer professionellt satt. Jag ar ju anda i en slags beroendestallning dar och da och ska faktiskt slippa massa sliskiga kommentarer. Dessutom kan det stora mig att jag pa nagot satt ska vara tacksam over hans komplimanger. Nar jag kom ut fran flygplatsen och skulle aka mnibuss in till stan sa sa killen jag betalade till "You're very beautiful, where are you from?" Okej, da kande jag att jag inte ar i Sverige igen, dar sager namligen folk inte sa. Och egentligen tycker jag att man inte ska saga sant om man jobbar i ett serviceyrke, ja, eller annu varre en myndighet. Puh, jag kanner att mina feministiska asikter om sliskiga man borjar gora sig paminda igen.

Jaja, sen fick jag ett mail fran min handledare idag. Hon skrev att det vore bra om jag kunde ringa henne den 19:e eftersom hon aker till Argentina den 20:e och ar borta till 1:a oktober. Ja, men suck da.. Varfor kanns det valdigt typiskt ecuadorianskt? Men hon skrev att hon ville att jag skulle ringa eftersom "hon ville planera" medan hon var borta. Planera for vad? Mitt exjobb eller? Vad ska jag gora det veckorna som hon ar borta da? Lasa pa antar jag, men det har jag ju redan gjort.. Jaja, vi far se!

Puss och Kram

H

Dag i mejeriet!

12-timmarspass är faktiskt inget vidare kul varken på dagen eller på natten. Idag åkte jag hemifrån vid femsnåret och kommer väl att komma tillbaka typ vid halv sju ikväll... Böh.. Ikväll ska Daniel Lindström ha fest ute på sitt land. Det vore förstås jättekul att åka dit några timmar och bara bada och grilla, men jag ser inte riktigt hur det ska gå ihop i praktiken. Det blev inte så många timmars sömn i natt, och det lär ju inte bli fler om jag åker till Daniel. Sen är det ju alltid lite tråkigt att vara på en fest där alla är lediga och fulla och man själv ska börja jobba medan de andra tar sista doppet i havet innan de går och lägger sig. Men å andra sidan så är det bara sommar år 2007 en enda gång och sova kan man väl göra, eh, sen? Vi får se. Det är ju fortfarande 4 timmar kvar tills jag slutar...

Jag har fortfarande inte hört något från Interplast angående nästa års resor. Det känns trist, man undrar onekligen ifall man på något sätt har gjort något fel? Man får ju ingen feedback liksom. Hon skulle höra av sig runt "mid summer", fritt översatt i mitten av sommaren. När är mitten av sommaren???

Jo, jag höll på att glömma! Igår fick jag ett sms om att Sofie har fått barn! En flicka som ska heta Alma. Helt vansinnigt förstås, men hemskt roligt. Grattis, Sofie och Knud!

Kram på er!
Helena

Natt i mejeriet

Då satt man här igen! Det är natt i mejeriet och det finns inte så mycket att göra. Men det kanske är bra för då får jag ju lite bloggat iaf! Jag har varit ganska lat de senaste veckorna och bara gått och tänkt på alla viktiga mail jag ska skicka, telefonsamtal jag ska ringa etc. men det har bara inte blivit av! Nu har jag iaf mailat iväg några grejer och så. Och så har jag kommit på vad jag kan göra nästa höst! AFS har ju ett voluntärprogram som jag på något sätt helt hade glömt bort. Men det är ju ett jättebra alternativ ifall jag inte blir dödstråkig och börjar jobba (ja, ja, jag SKA börja jobba. STÖN!) Men det är en så skön känsla när man hittar något som man verkligen vill göra och det liksom pirrar till så där i magen när man tänkler på att det kan bli verklighet!

I helgen var jag på Yxlan och det var helt fantastiskt! Jag sov som en stock och vaknade bara för att peta i mig små kantarellsmörgåsar och ta dopp i det iskalla Östersjön. Smultron blev det en hel del också, och faktiskt så hittade jag även MASSOR av stora, perfekt mogna smultron i Vrinneviskogen när jag sprang milspåret. Det var väldigt svårt att slita sig från de röda bären och jogga vidare. Om någon vill ta en promenad någon gång kan vi gå dit och plocka! Men tack mormor iaf för några jättetrevliga dagar på landet! Jag hoppas att jag kan komma tillbaka snart. Men först är det hårt jobb! Jag jobbar i natt och sedan även natten till söndag, är ledig i ett dygn och sen jobbar jag dagtid måndag till fredag. SEN är jag ledig i sex dagar.

Det roligaste med att plocka kantareller egentligen är inte bara att man får fantastiskt goda smörgåsar utan det är också det är svampplockning är ett socialt spel. Det är en ständig tävling mellan en själv och andra svampplockare som är ute och rafsar i mossan på just ens eget ställe. Tillfredställelsen att hitta svamp är alltså en delad upplevelse att just ha hittat svamp, men också att ha lurat de andra mycket onda svampplockarna. På samma särr känner man sig slug när man täcker över små knattar med rikliga mängder mossa för att de inte ska upptäckas av fienden. Besvikelsen är förstås på samma sätt stor när man istället för skogens guld hittar upprivna hål i mossan och små stumpar där svampen en gång suttit. Då smids planer för hämnd.

Kram på er!
H

Som fisken i vattnet

Nu sitter jag på jobbet och bloggar lite. Det är lördag vilket innebär att produktionen ligger nere men någon måste ändå vara här och typ ta hand om mjölkbilar som kommer in etc. Klockan är 10. Jag har varit här sedan klockan 05:45. Ännu har det inte kommit någon bil. Jag ska vara här till klockan 18. MEN faktum är att jag trivs himla bra på jobbe! Det är massor av trevliga människor, och det är dessutom ganska omväxlande. Jag bestämmer själv när jag vill göra vad (nåja, inte helt och hållet förstås, men det är faktiskt rätt så fritt) Sen är det såklart alltid lite knepigt som nu när det verkligen inte finns något att göra. I teorin skulle jag kunna gå ut och skrubba alla golven i 12 timmar, och ibland gör jag lite sådana ryck, men det är en avvägning såklart. Just idag har jag lite bestämt mig för att ta det lugnt. :-)

På måndag blir det bilbingo i Norrtälje och avsmakning av årets första kantareller!!

Kram på er!

H

Bröllop och mjölkbilar

Förra veckan gifte sig min storasyster och det var väldigt vackert alltsammans. Mycket att göra för att allt skulle klaffa men det var väldigt fint. Och hon var så otroligt vacker. Hon var nog den vackraste brud jag någonsin sett, och det säger jag inte för att hon är min syster utan hon var faktiskt det.

Puh... Då var man inne i en ny epok av sitt liv. Bjärnumtiden är slut, och snart är det dags att börja tänka på exjobb och dylikt. För tillfället jobbar jag på Arla i Linköping och blandar yogurt hela dagarna (och nätterna). Jag har haft en väldigt bra första vecka i Linköping. Ann tog med mig att grilla med lite kompisar och det var verkligen jättekul. Vi var även och åt räkor tillsammans med hennes jobbarkompisar och det var också väldigt trevligt. Jobbet är faktiskt helt okej, jag har några nya sommarjobbskompisar som jag verkligen trivs med, och jag tjänar bra med pengar.

Ibland frågar folk vad man "gör annars", och var man bor och så. Vad svarar man på den frågan? Jag bor i Linköping och jobbar på Arla? Jag läser på Chalmers? Jag har ju inte läst på Chalmers på över ett och ett halvt år. Var bor jag? Hemma hos mina föräldrar? Tja, hur som helst så blir svaren lite olika beroende på vem som frågar...

Om några timmar ska jag till jobbet och göra mitt första nattpass, det blir spännande. 18:30 till 06.00. Låter kanske inte som något drömschema, men vi får se hur det känns.

H

Lund

Jag spontanåkte till Lund i lördags och hälsade på Anna, och det var verkligen precis vad jag behövde! Det var hur kul som helst och väldigt skönt för min grubblande hjärna. På kvällen drog vi till Malmö och gick ut, och det var roligt att få se att världen även befolkas av killar över 19 år. (Jag tycker jättemycket om alla här, men ibland kan det ju vara kul med lite omväxling.)

Jag har börjat att maniskt kolla min mail hela tiden, men i ärlighetens namn vet jag inte egentligen varför. Jag har inget mail som jag väntar på helt enkelt. Men det känns som att jag går och väntar på något. Jag hade samma känsla förut i våras och jag tror att det är väldigt onyttigt. Det är en slags anspänning i kroppen, som när man är stressad eller nervös, och det kan väl inte vara nyttigt att gå runt och känna så hela tiden? Jag vet inte om jag väntar på besked om det där andra stipendiet som jag har sökt. Om det är så så är det urfånigt eftersom jag nästan kan garantera att jag inte får det, eftersom så många söker. Ja, jag har hur som helst fått reda på att jag inte får MFS-stipendiet, har jag sagt det? Det kom lite som en chock för jag var så himla inställd på att det var det som jag skulle vara tvungen att göra i höst. Nu är hösten ett svart hål och jag har så svårt att komma fram till någon bra lösning på vad jag ska göra. Sen vill jag inte göra för mycket innan jag vet att jag verkligen inte åker till Ecuador. Man vill inte få något som man sedan måste tacka nej till. Har ni tips så är det bara att komma med dem!!

Puss och Kram
H

Framtid

Snart är showperioden över och det känns lite vemodigt såklart. Man kan ju inte låta bli att undra när man ska få stå på scenen igen. För det blir såklart väldigt mycket prat om framtiden när man går på en sådan här skola. Det är dags att söka till högre utbildningar, eller ja, helt enkelt låta bli. Man blir inte riktigt klok på vad man ska göra helt enkelt. Jag vet att man inte kan fortsätta inom det här området eftersom det inte finns några jobb. Det kunde ju vara kul att se någon slags statisik ändå, är det verkligen så att 0% kan försörja sig utan att gå på a-kassa? Jag menar hög arbetslöshet är en sak men om verkligen ingen alls kan försörja sig så verkar det ju knäppt... Å andra sidan om jag skulle ägna några år åt detta, vore det verkligen slutet på världen så som vi känner den? Skulle mitt liv vara helt förstört och jag skulle få leva olycklig och fattig i en soptunna? Eller skulle jag rent av kanske vara lycklig över att bara få en chans? Jag bara undrar... Säger inte de lärde att vi bara ångrar sådant vi inte gjort? Jag vet faktiskt inte. Jag vet att jag låter lite hård, men det känns verkligen som att jag inte får eftersom jag måste vara en lyckad människa som inte är arbetslös eller har ett dåligt jobb. Om jag har ett framgånsikt välbetalt jobb men är bitter över att jag inte fått leva ut mina drömmar är jag verkligen lyckligare då? Jag vet inte. Man kan tro på mitt resonemang att jag redan har bestämt mig men det har jag faktiskt inte. Jag är lika hjärntvättad som andra och tror på fullt allvar att det kanske är bättre att vara lyckad på pappret än att vara lyckad innuti. Fortsättning följer.

H

Premiär och sportlov

Puh, premiären är över. Det var lite sådär, för jag var så himla sliten, förkyld och trött. Men det gick ganska bra ändå och premiärfesten var hur kul som helst. Idag har vi inte samling förrän halv fem.. Ahhhh... Sen, typ runt klockan 22 ikväll så har jag officiellt sportlov!! Inte illa, va? Fast det blir en del "jobbande" då också. Först ska jag få färdigt min beryktade ansökan. Jag åker till Göteborg redan imorgon eftermiddag och stannar där till onsdag förmiddag. Jag ser lite grann fram emot att sitta på Chalmers och skriva faktiskt, det blir lite som att tentaplugga igen. Hur som helst, alla ni som vill luncha kan ju höra av er så går vi och tar en vegetarisk låda i kårrestaurangen!

Men sen i slutet av veckan kommer så min belöning för allt slit, då ska mormor och jag åka till Nådendal på spa. Ah... Det ser jag verkligen fram emot.

Något som är lite speciellt med den här föreställningen är att det är så himla stressiga klädbyten hela tiden, det är helt sjukt, det känns inte som om jag står stilla en sekund. Detta medför att man springer in i saker hela tiden och jag har nog ldrig haft så mycket småskador som nu. Sen är detnågot märkligt djur som har bitit mig sp knär. Det är svullet och rött ca 5 cm i diameter med en liten vit prick i mitten (typiskt bett, eller?) och jag vill inte ens tänka på vilken monsterspindel eller dylikt som jag har haft närkontakt med..

Puss och Kram

H

Dubbelt fullt upp tydligen...

Såg precis att min fantasi tydligen är rätt så dålig då båda mina senaste inlägg heter "Fullt upp". Men läsa båda! Texten i dem är inte samma.. Hehe...

H

Fullt upp...

Rep, rep och rep... Men det är kul! Det känns iaf som att det kommer att bli en bra föreställning. Premiär nästa fredag, och alla som vill komma och titta får givetvis göra det!

Vad pågår annars? Jo, jag stör mig på folk som inte svarar på mail som jag skickar till dem. Jag håller ju på och skriver en ansökan för att göra mitt exjobb, och jag mailar och mailar, men får inga svar. Ansökan ska vara inne om 9 dagar! Suck! Alltså, det är inte panik ännu eller så, jag har skrivit typ 1 och en halv sida redan och det får vara som det är. Jag känner mig hyfsat trygg. Men onekligen så skulle det ju inte skada om människor svarade på mail som sagt... Efter tjatmail så fick jag iaf ett mail från handledaren i Ecuador, och hon hävdade att hon inte hade fått mitt förra mail. Jag kollade in min "skickat"-mapp och där var såklart ett mail skickat till exakt samma adress, och då undrar jag: Är det ens möjligt att mail försvinner?! Hur ofta händer det? Det kan väl ändå inte vara så att servrar i världen bara slarvar bort massa data, eller?? Framförallt känns det ju lite svårt att tro på eftersom det alltid händer vid speciella tillfällen. Hur ofta har mail som jag skickat till mamma t.ex. kommit bort? Jaja.. Nu snart ska jag sätta mig och skriva lite till iaf. Det är alltid bara lite tungt att komma igång. Sen hittade jag ett stipedium som man kunde söka som skulle gå till kvinnlig chalmerist som gör exjobb utomlands. Stipediumet är på mellan 50 000 och 100 000. Om jag redan får 25 000 av Sida för att göra det så blir det lite kvivigt att få ihop hur man göra av med så mycket pengar på så kort tid. Jaja, söka kan man alltid...

Häromdagen när jag kom hem ifrån skolan hade jag fått paket! Jag trodde först att det var från min syster för hon bad om min adress för ett tag sedan, men har sedan inte skickat något, men det var inte hon som var skyldig. Till dig som läser detta och som känner dig träffad vill jag bara säga tack. Jag blev lite rörd faktiskt, fast jag kan ju skylla det på att klockan var midnatt och att man ju alltid är lite mer sentimental på nätterna. Tack iaf.. Jag tror inte att det är någon bra idé dock att gå på festen, men vi får se. Det kanske inte ens blir ett datum som jag kan. Eller har du hört något?

Så, nog med internt oförståligt svammel!

Puss och Kram

H

Fullt upp!

Det kommer jag att ha de närmsta 2 veckorna.. Helt sjukt fullt upp faktiskt till och med. Dels håller vi på att repa inför vår vårshow som har premiär nästa fredag, vi går i skolan i snitt 12 timmar om dagen, och då även på lördagar och söndgar. På min fritid (?) ska jag sedan skriva ihop en ansökan om att få ett mfs-stipedium så att jag kan göra ex-jobb i Ecuador till hösten. Jag har fått lite infomation och så av min handledare, men sen är bara den hemska saningen att det nu är upp till mig. Och just nu är jag egentligen i den värsta fasen, ni vet jag-vet-inte-var-jag-ska-börja-och-har-bara-ett-tomt-papper-famför-mig-fasen. När man väl är igång så brukar det rulla på, men just nu känns det så ogreppbart. Jag menar, hur mycket behöver jag egentligen läsa in mig på ämnet? Hur precis ska jag vara? Vad kräver de av mig egentligen? Det ska iaf handla om fruktooligosackarider i en rot som heter Jicama. Men här kan ni mina trogna läsare få en uppgift: Det är nämligen så att jag skulle vilja göra lite intervjuer där nere med ortsbefolkningen. (Det är väldigt vanligt att man gör detta när man gör en MFS) Men jag kan inte komma på vad som skulle vara intressant att fråga om? Det ska såklart vara något som skulle kunna göra nytta i landets utveckling typ. Sen är det så att dessa fruktooligosackarider är bra för tarmarna, men kan ju kanske inte gå runt och fråga folk om de har förstoppning, eller?!

Såg ni melodifestivalen förresten? Jag måste säga att jag inte var så imponerad av någon tyvärr. Vi får hoppas att det blir bättre nästa vecka...

Puss och Kram
H

Otålig!!!!!!!!

Är jag så att det räcker och blir över! Jag AVSKYR att vänta och just nu sitter jag och väntar på precis allt och jag kan inte göra någonting för att skynda på saker och ting! SUCK! Egentligen så vill jag inte skriva om något specifikt, utan jag vill mer klaga helt enkelt! Jag avskyr ansökningstider och sånt där man inte kan få veta och göra allt precis på en gång. Måste man lära sig att vara tålmodig? Jag tror att man kan undvika det i väldigt många fall... Gah...

H

Dags att skriva?

Jag måste erkänna att det inte blir så mycket bloggande här nere i Skåne, och tyvärr beror det egentligen inte på brist av saker att skriva, eller ens tidsbrist, utan den hårda sanningen är att man ju inte gärna kan skriva om svensktalande personer som man har omkring sig, även om man mest säger snälla saker. Så skvaller får ni helt enkelt fråga om personligen! På det hela taget tycker jag att ni kunde ringa lite oftare, jag sitter här ute i ödemarken och behöver lite uppmuntran!

Det mest spektakulära som jag gjorde på migg jullov var att simma med hajarna på Kolmårdens djurpark! Det var lite läskigt måste jag erkänna, men väldigt häftigt. Jag kanske kan snoka rätt på någon bild. Kristin, du kan väl skicka de som jag mailade till dig? Jag var i Stockholm en del också, åkte skridskor med Bagarn och åt indisk mat med Maja, det var verkligen jättetrevligt. Raggmunk fick jag också av mormor! Och så var mormor och jag och spelade bingo. Vi vann. Vi vann 5000 kronor. Hehe.. Inte illa, va? Det är i särklass det mesta jag vunnit på någon form av spel och dobbel.

Nästa vecka börjar vi jobba med vårshowen och då blir det inte så mycket fritid på typ en 8 veckor, så jag tänkte kanske åka hem en sväng nästa helg.

Annars så håller jag mest på med att försöka vänja mig vid vardagslivet igen. Ni vet det där gå upp samma tid varje morgon, göra samma saker varje dag. Inte min grej egentligen, men jag tror att jag mest behöver lite tid att vänja mig

Jag längtar ganska mycket efter att resa, det ska bli jätteskönt med spahelgen på Nådendal med mormor! Lite sol vore inte heller fel, kanske på påsklovet?

Puss och kram
H

Höstlov i Göteborg

Så sitter man så i en datasal på Chalmers. Det var ett tag sen måste jag erkänna. Det är ganska kul ändå att vara här i Göteborg på en vardag, för man har ju chansen att stöta på gamla vänner och bekanta i skolan.

Jag kom hit i onsdags och det var verkligen inte så lätt som man kan tro att åka tåg i vinter-Sverige! Jag kom fram 3 och en halv timme efter utsatt tid.. Men jag hade ganska kul på tågresan. Av en slump så var Johan Larsson med på samma tåg, han var på väg till Göteborg på studiebesök i sitt jobb, och vi löste korsord och hade trevligt, så tiden gick ganska fort ändå. Sen lämnade jag blod för första gången på länge, och det var ju lite speciellt som vanligt. (Jag har en tendens att alltid bli indragen i det lilla tysta rummet där man får svara på pinsamma frågor om huruvida man försöker lura på sjukhuset smittat blod eller inte) Den här gången kom jag iaf ut ur rummet utan att vara stämplad som pestsmittad och jag fick lämna blod, även fast det var tvungna att göra ett extra dubbelprov på hepatit b och c, samt ett venöst HB-prov för det var ju så lågt sist, och nej, men oj, var det 140 idag, har du verkligen druckit ordentligt? Det där var ju väldigt högt.. Jag fick också fylla i en ny hälsodeklaration med mer ingående frågor i samband med att jag skulle kunna bli av med den spärr man lagt på mig uppe på Sahlgrenska. PUST och STÖN! Jag försår ärligt talat inte hur jag orkar! Allt detta för en ful T-shirt ;-)

Sen var jag uppe på Livsmedelsinstutitionen och kollade lite på ex-jobbsmöjligheter. Det lät riktigt lovande! Det som jag helst vill göra är ett SIDA-finansierat projekt, ett så kallat minor field studie. På livsmedel så jobbar de dels mot Afrika men även mot Ecuador. På ett sätt vore det ju mycket roligare att åka till Afrika, men jag berättade såklart för min förhoppningsvis framtida examinator om att jag varit mycket där, och för hans del var det såklart mycket mer intressant att skicka mig till Ecuador. Och det är klart att jag också förstår att jag verkligen skulle kunna bidra med något i Ecuador, verkligen kunna vara en tillgång, medan jag i Afrika skulle vara betydligt mer ovetande. Jag får väl åk atill Afrika på min fritid istället... Kanske i sommar? Det vore ju fantastiskt roligt..

Puss och Kram
H