Nu ar det officiellt! Jag blir galen, jag blir tokig, jag vet inte vart jag ska ta vagen. Jag STAR INTE UT MED MANNISKAN!!! Han foljer efter mig aven nar jag inte behover hans hjalp, han ifragasatter pa sitt valdigt korkade satt och dessutom tycker nog alla andra att han ar jobbig ocksa sa ingen kommer att vilja umgas med mig eftersom jag ar med honom. Han gar mig pa nerverna (om jag inte hade fatt fram det budskapet vid det har laget) Det enda som lindrar nagot ar mitt hemliga vapen som jag nu ska dela med mig av. Mycket effektivt, men man maste anvanda det forsiktigt sa att man inte bygger upp en tolerans. Pa Chalerskoren en gang fick vi lara oss en sang som jag tror ar gjord av typ Anne-lie Rydè, och texten gar "TYcker inte om dig, haller inte av dig, men jag kanner valdig sympati", om det ar akut kan man byta ut valdig mot ingen. Och detta river i mig att jag kanner sa har for han hjalper mig verkligen ocksa, aven fast det kanske tar langre tid med hans hjalp. Nu t.ex. sa jag att jag skulle ga och skriva ett mail, klockan ar kvart over sex pa kvallen och han kan ga hem det enda jag har kvar att gora ar att ta ur en grej ur en ugn. Du kan ju ga hem, sa jag. Nej, istallet sitter han har brevid mig och ser pa nar jag skriver detta. JAG BLIR GALEN!!!!
H
Subscribe to:
Post Comments (Atom)

No comments:
Post a Comment