Dag i mejeriet!

12-timmarspass är faktiskt inget vidare kul varken på dagen eller på natten. Idag åkte jag hemifrån vid femsnåret och kommer väl att komma tillbaka typ vid halv sju ikväll... Böh.. Ikväll ska Daniel Lindström ha fest ute på sitt land. Det vore förstås jättekul att åka dit några timmar och bara bada och grilla, men jag ser inte riktigt hur det ska gå ihop i praktiken. Det blev inte så många timmars sömn i natt, och det lär ju inte bli fler om jag åker till Daniel. Sen är det ju alltid lite tråkigt att vara på en fest där alla är lediga och fulla och man själv ska börja jobba medan de andra tar sista doppet i havet innan de går och lägger sig. Men å andra sidan så är det bara sommar år 2007 en enda gång och sova kan man väl göra, eh, sen? Vi får se. Det är ju fortfarande 4 timmar kvar tills jag slutar...

Jag har fortfarande inte hört något från Interplast angående nästa års resor. Det känns trist, man undrar onekligen ifall man på något sätt har gjort något fel? Man får ju ingen feedback liksom. Hon skulle höra av sig runt "mid summer", fritt översatt i mitten av sommaren. När är mitten av sommaren???

Jo, jag höll på att glömma! Igår fick jag ett sms om att Sofie har fått barn! En flicka som ska heta Alma. Helt vansinnigt förstås, men hemskt roligt. Grattis, Sofie och Knud!

Kram på er!
Helena

Natt i mejeriet

Då satt man här igen! Det är natt i mejeriet och det finns inte så mycket att göra. Men det kanske är bra för då får jag ju lite bloggat iaf! Jag har varit ganska lat de senaste veckorna och bara gått och tänkt på alla viktiga mail jag ska skicka, telefonsamtal jag ska ringa etc. men det har bara inte blivit av! Nu har jag iaf mailat iväg några grejer och så. Och så har jag kommit på vad jag kan göra nästa höst! AFS har ju ett voluntärprogram som jag på något sätt helt hade glömt bort. Men det är ju ett jättebra alternativ ifall jag inte blir dödstråkig och börjar jobba (ja, ja, jag SKA börja jobba. STÖN!) Men det är en så skön känsla när man hittar något som man verkligen vill göra och det liksom pirrar till så där i magen när man tänkler på att det kan bli verklighet!

I helgen var jag på Yxlan och det var helt fantastiskt! Jag sov som en stock och vaknade bara för att peta i mig små kantarellsmörgåsar och ta dopp i det iskalla Östersjön. Smultron blev det en hel del också, och faktiskt så hittade jag även MASSOR av stora, perfekt mogna smultron i Vrinneviskogen när jag sprang milspåret. Det var väldigt svårt att slita sig från de röda bären och jogga vidare. Om någon vill ta en promenad någon gång kan vi gå dit och plocka! Men tack mormor iaf för några jättetrevliga dagar på landet! Jag hoppas att jag kan komma tillbaka snart. Men först är det hårt jobb! Jag jobbar i natt och sedan även natten till söndag, är ledig i ett dygn och sen jobbar jag dagtid måndag till fredag. SEN är jag ledig i sex dagar.

Det roligaste med att plocka kantareller egentligen är inte bara att man får fantastiskt goda smörgåsar utan det är också det är svampplockning är ett socialt spel. Det är en ständig tävling mellan en själv och andra svampplockare som är ute och rafsar i mossan på just ens eget ställe. Tillfredställelsen att hitta svamp är alltså en delad upplevelse att just ha hittat svamp, men också att ha lurat de andra mycket onda svampplockarna. På samma särr känner man sig slug när man täcker över små knattar med rikliga mängder mossa för att de inte ska upptäckas av fienden. Besvikelsen är förstås på samma sätt stor när man istället för skogens guld hittar upprivna hål i mossan och små stumpar där svampen en gång suttit. Då smids planer för hämnd.

Kram på er!
H