Glad Valborg!

Hoppas att ni alla gor nagot riktigt roligt och att ni tittar pa nagra eldar at mig ocksa! Sjalv ska jag fira genom att springa i parken och sedan ga pa bio. ;-)

Igar var vi pa fodelsedagskalas, det var verkligen JATTEtrevligt. Vi var 8 personer, nationer representerade var, Sverige, Holland, Argentina, Slovakien, Ungern, Tyskland/Turkiet, Litauen och Syrien. Vi pratade italienska med varandra forutom den stackaren fran Slovenien som bara hade varit i Italien i en vecka, och som inte pratade nagot sprak alls forutom slovenska. Vi rokte vattenpipa, drack arabiskt kaffe med kardemumma och at sliskiga efteratter fran Ungern och Litauen. Det ar markligt det dar med efteratter. Jag gillar ju det i vanliga fall, men i andra lander, framforallt fran ostlander, sa ar de sa vansinnigt sliskiga och sota och otacka. Men det ar ju bara att halla god min och tugga i sig det.

Det askade valdigt mycket igar ocksa. Jag saknade verkligen Zaragoza da. Att sitta pa balkongen pa kvallarna och titta pa askan, det ar sa himla mysigt. Jag kanske far lov att flytta dit nagon gang i mitt liv.

Puss och Kram

H

Det gar fort nar man har roligt...

Jag tanker verkligen varje dag att jag ska maila och blogga men sen sa ats tiden upp och jag hinner inte. Men sa tanker jag att det gor ju inget, for jag kan ju gora det "imorgon" da jag har massor av tid, men historien upprepar sig... Och nu har jag alltsa inte sa manga minuter innan stallet stanger. De ska stanga halv nio egentligen men de kor alltid ut en tidigare.

Iaf, jag har varit i Barcelona med tjejen fran Comobia (som bor i Barcelona sedan 5 ar tillbaka) och en katalansk tjej. Det var riktigt trevligt pa alla mojliga satt. Vi var bl.a. pa IKEA, sa nu har jag utokat min frukostdiet med blabarssoppa. Hehe.. I Barcelona traffade jag Diego saklart. Han ska gifta sig i augusti! Jag far dock inte komma pa broloppet da den blivande bruden inte ar sa fortjust i mig. (Inte for att hon har traffat mig, men anda.) Grejen ar att jag faktiskt vill traffa henne. Forut kanske jag inte brydde mig sa mycket, men om de nu ska gifta sig och jag vill fortsatta att hja kontakt med Diego sa maste jag ju kunna umgas med henne ocksa. Jag menar om de far barn och sa, sa blir det ju konstigt om Diego ska traffa mig i smyg hela tiden (Han vagade inte saga till henne att han skulle traffa mig) Det hela ar lite markligt, och arligt talat sa trot jag inte att deras aktenskap kommer halla sa himla lange, men jag hoppas faktiskt att det gar bra for dem. Jag vill att han ska vara lycklig. (Aven om jag kanske egentligen tror att hon inte ar ratt tjej att gora honom lycklig..) Jag fragade hur det kommer sig att de ska gifta sig nu, nar de har haft ett sa stormigt forhallande tidigare, och han svarade "Me toca", alltsa, "det ar min tur nu"...

Italienska ar riktigt roligt nu. Jag upptacker hela tiden sa roliga saker. (Hoppa over paragrafen om ni inte gillar hobbyfilosoferande;-)) Sa att man far riktiga aha-upplevelser. T.ex. finns det ett ord pa spanska som ar "quizas" vilket betyder kanske. Fast pa ett mer filosofiskt satt an det vanliga kanske som heter "tal vez". I mina oron ar det lite som "inshallah", alltsa "om gud vill". Nu har jag insett att det ordagrant ar "vem vet"! Inte pa spanska da, for det skulle bli "quien sabe" men i italienska anvander man det ocksa, fast aven i en mer ordagrann betydelse. Chissa, en sammandragning av chi sa, alltsa "vem vet". Det ar nastan som matematik nar man plotsligt forstar ett bevis, man bara ryser i hela kroppen! Dar har man gatt och sagt nagot i flera ar, men sa plotsligt forstar man, inte bara vad det betyder utan man verkligen verkligen forstar.

Nar jag gar runt for mig sjalv sa tanker jag ibland pa vad jag ska skriva i bloggen, men det blir sa otroligt mycket sa jag hinner inte med det. Men jag ska beratta lite om Juana iaf, colombianskan. Hon ar valdigt valdigt sydamerikansk. Det ar sa roligt att det har sana ideer for sig! Just nu haller hon pa och bantar, vilket innebar att hon istallet for att ata ris och brod ater sockerfri glass och Tic-Tacs (ni vet de dar sma godisarna). Och allt med en valdigt sydamerikansk attityd. Hon ar valdigt snall dock, jag gillar henne. Jag funderar faktiskt pa att kanske aka till Colombia och halsa pa. Jag vet att det ar farligt, men Anna har fatt praktikplats pa svenska ambassaden i Bogotà, och om jag har bade Anna och henne dar som kanner till stallet sa ska det val inte vara sa farligt? Jag skulle kunna gora det precis efter jul och sen kan jag aka pa Interplastresa till Ecuador i en small. Anna och jag ar ju dessutom kanda for att inte utsatta oss for risker i onodan sa det ska nog ga bra ;-)

Puss och Kram

H

Barcelona

Forst vill jag bara saga att jag laste din blog mormor och du ar sa duktig! Jag ar mycket stolt over dig...

Sen sa hade jag egentligen tankt skriva en jattelang blog med massa utlagg om vad som hande igar, men jag hinner nog inte riktigt det. Vi ska namligen aka till Barcelona over helgen, (i bil) och jag ska bli upphamtad om en och en halv timme. Jag maste packa och ata lunch och sa innan... Att jag ska till Barcelona kan ju framsta som lite markligt, det ligger ju inte ens i Italien, men spanjorskorna kom pa igar runt 3-snaret att de skulle aka och fragade om jag ville folja med. San't kan man saklart inte saga nej till! Visst, jag blir lite nervos pa gamalt hederligt svenskt satt, typ vart ska jag bo och sa. De har saklart sagt att jag kan bo hos nagon av dem, men anda! Tur att man kan spraket iaf...

Igar var for ovrigt en mycket trevlig kvall. Spanjorskorna ar bara sa otroligt snalla. Verkligen fragar om man vill hanga med pa allt aven fast vi inte riktigt kanner varandra annu. Hollandaren ar fortfarande lite svar i den fragan. Jag har inte traffat honom forran nu for nagon timme sedan, for han har varit ivag, men han ska iaf aka till Sardinien med den tyska tjejen. Da kan han val fraga om jag vill folja med eller? Det ar ju bara han och hon.. Fast det kanske ar det som ar problemet. Naja, det spelar ju ingen roll eftersom jag kommer att vara i Barcelona, men jag hanger upp mig lite pa att han aldrig fragar om jag vill folja med. Det finns ju granser for hur mycket man kan bjuda in sig sjalv!

Annars mar jag ganska bra. Sebastian och jag bestamde nar jag var hemma att vi inte skulle vara tillsammans mer, och det ar saklart lite jobbigt aven om det sakert ar ratt beslut. Som bekant ar jag inte sa bra pa att separera ordentligt. ;-) Men det ar ju lite svarare nar man sitter har de forsta dagarna, hollandaren var borta och sa. Da ar det latt att kanna sig ensam da. Men nu ar det nya tag som galler! Jag far val halla er uppdaterade. Fast jag har varit sa installd pa att inte ha nagon romans har nere, sa vi far val se.

Puss och Kram

H

Torsdag (fantasin flodar som vanligt) ;-)

Jag kan ju borja med att gora som Kristin ville och lanka till mormors blog: www.britaberglund.blogspot.com Hoppas att du skriver nagot mormor sa att vi far lasa. Jag lovar iaf att ga in och titta. Jag vet att du kan!

Hollandaren ar vid Gardasjon pa semester sa jag har inte traffat honom sen jag kom tillbaka. Han sa att han skulle komma igar men sa dok han inte upp, sa jag hoppas att det inte har hant nagot! Det ar ju pa ett satt skont att vara ensam hemma men det blir lite tomt ocksa.

Jag borjar inse att det verkligen borjar bli dags att plugga! Dels intalienska, men aven de andra amnena. Pust.. Jag ar inte van vid att borja sa har tidigt, men jag kommer aldrig att kunna ta mig igenom det om jag inte satter igang. Igar hade vi vinlektion och det borjade valdigt bra forsta timmen, det var intressant och sa. Men sen var det som att ga in i en vagg. Jag blev liksom trott och da slutar min hjarna att forsta italienska, vilket i sin tur leder till att jag blir annu trottare saklart eftersom jag inte forstar nagot! Naja, det ar val bara att kampa vidare antar jag.

Igar dromde jag en mardrom relaterad till en bok jag haller pa att lasa. Det ar ganska ovanligt att jag paverkas sa direkt av bocker och filmer. Den har boken ar en sann berattelse om en kvinna som drabbas av post-partum-depression och skjuter sin 6 veckor gamle son innan hon ocksa skjuter sig sjalv. Hon overlever dock, och boken ar skriven dels av henne sjalv men ocksa av hennes terapeuft. Den har den fantasifulla titeln "Jag dodade mitt barn". Jag kanske borde lasa nagot lite mindre upprorande nar jag ar ensam hemma, typ boken jag fick lana av Dennis, "Fakta om Finland". (Den kanske ar valdigt upprorande visserligen, det vet jag ju inte, eftersom jag inte borjat lasa den.)

Puss och Kram

H

Hemma, var ligger det nanstans?

Ja, da var jag hemma igen! Inte hemma som i hem-hemma, men tja, ni vet vad jag menar. Resan gick bra (om du undrade, Ann ;-)) och jag fick krypa ner i min sang runt midnatt igar.. Jag lovade ju att jag skulle blogga lite fran Sverige ocksa, men sa blev det inte, sa jag kanske borde uppdatera lite? Jag har alltsa firat pask hemma i Norrkoping, och hann ocksa med en liten svang till Goteborg dar jag fick uppleva en akta "DesperateHousewifes-kvall". Inte illa. Jag fick traffa en hel del av mina nara och kara, och det var skont att fa prata ett sprak som man faktiskt beharskar i nagra veckor. (Aven om jag anda maste fa beratta att jag faktiskt stallde en fraga pa lektionen idag, *lite stolt*)

Jag funderar ibland pa hur personlig man ska vara pa en sadan har blogg. Ibland far jag lust att skriva saker som kanske inte passar sig egentligen att vara sa oppen med, men a andra sidan sa blir det ju lite platt om man inte bjuder pa nagra av sina privata tankar.

Ibland fragar folk om hur det ar att komma hem sadar "pa semester" i nagra veckor, och det vanligaste svaret pa det ar saklart att det ar jattekul. Det ar fantastiskt roligt att fa traffa alla, fa ata lite leverpastej och se pa "Sa ska det lata". Men en kansla som dominerar mycket, bade nar man ar hemma men kanske framforallt i resefasen ar en overklighetskansla. Det ar som att man drommer, fast man vet inte vilken varld det ar som ar drom och vilken som ar verklighet. Den kanslan kan jag fa aven nar jag reser, som nar jag ar och halsar pa i Ecuador. Men den kommer inte om det inte finns nagon vardag inblandad, alltsa om jag aker pa en vanlig semesterresa. Sa nar folk har i skolan fragar mig hur jag har haft det sa forsoker jag ibland beratta om den har kanslan (en stor anledning till det ar att jag inte bara vill saga "Ah, jattebra" utan pa nagot satt vill komma med nagot mer informativt), men jag moter sallan nagot igenkannande i deras blick. Jag forsoker forklara att det ar en marklig kansla "att komma hem". Att traffa personer som man tycker jattebra om men som man inte sett pa flera manader ar naturligtvis jattekul, men ocksa markligt. Overkligt. Detta galler ocksa i hogsta grad pojkvanner/flickvanner. Jag har ju av nagon marklig anledning haft en hel del langdistansforhallanden i mitt liv, och jag fascineras lite av hur man skiljs och mots. I vissa Hollywoodflimer sa skildras sadana moten med folk som springer i slowmotion och springer in i sin alskades armar under pampig musik, men jag har traffat fa som beskriver verkligeheten pa det sattet. Det finns en scen i filmen "Ater till Cold Montain" (Sluta las nu om ni inte vill veta slutet ;-)) Dar iaf sa har killen varit borta i flera ar och alla tror att han har varit dod. Sen plotsligt en dag kommer han bara gaende nerfor berget mot sin fastmo. Deras mote ar en sa otroligt realistisk skildring av hur det egentligen kanns. Jag antar att jag nu borde beskriva det hela, men det ar inte sa latt. Overklighetskansla. Och ibland ocksa en "jasa, det ar sa dags att komma nu!" Se filmen...

Nu ska jag ga i parken!

Puss och Kram

H

Och vinnarna ar....

...spanjorerna! Jag har nu utfort en helt vetenskaplig studie pa trevligaste folkslaget i varlden och de tveklosa vinnarna ar spanjorerna. Sa helt vansinnigt trevliga! Jag far nog helt enkelt bosatta mig dar nar jag blir vuxen.. Jag har ju tom pratat med vissa av er om att aka ihop och bara bo i Spanien, och det tycker jag absolut att vi ska gora! Sa, vadan denna entusiasm? Tja, inget speciellt egentligen. Vi satt igar i parken och drack mosserande rodvin (smakar nastan precis som nar man blandar rodvin med Cola Light!! Rekommenderas ;-)) och alla fran Spanien ar helt enkelt sa trevliga, oppna, hjalpsamma. Jag kan ju vara lite negativ ibland, men nar jag val hittar saker jag gillar sa gillar jag dem mycket! Saker jag gillar just nu: Rosa blommor i traden (staden fullkommligt svammar over av vad jag tror ar korsbarstrad med sjukt mycket rosa blommor), hundar (fast det har jag ju altid gillat men nu nar den biologiska klockan tickar pa sa har langtan efter en hund forvarrats), spanjorskor, mosserande rodvin, knackebrod. Sake jag inte gillar just nu: Avsaknaden av brev i min brevlada (ett ynkligt brev ar allt jag har fatt pa hela tiden. Fran sebastian. Antingen sa ar ni daliga pa att skicka eller sa ater posten upp breven!).

Ar det nagot som nagon vill att jag ska ta med mig hem sa far ni skynda er att hojta. Skicka ett sms eller sa. Vin, sprit, ost, chocklad...

Idag pratade vi om laboratoriearbete. Det ingar tydligen i tva av kurserna som klassen laser (jag sjalv laser bara en av dessa kurser, men anda). Det var lite oklatr det hela sa efter lektionen gick jag fram till lararen och fragade hur jag skulle gora i och med att jag bara laser en av kurserna. Ja, men du ar Erasmus-student sa hon till mig. Du behover inte gora nagot laboratoriearbete, det ar inte obligatoriskt for dig. Hm.. Okej, det ar ju kanske "snallt" av dem att jag inte behover det, men samtidigt, herregud, det har ar ju kurser som jag far poang for hemma i Sverige, ar det inte meningen da att jag ska lasa kurserna sa som de ska vara, eller??Hon sa ju att jag naturligtvis fick vara med om jag ville, sa vi far val se hur jag gor. Man kanner sig ju ocksa lite dum att vara med nar man inte maste. Naja... Om jag vore larare skulle jag faktiskt forsoka att inte gora sa stor skillnad pa Erasmusar och vanliga dodliga. (latt att snacka nu, nar vi annu har langt kvar till de muntliga tentorna ;-))

Imorgon aker jag hem! Jag lovar att skriva en liten blog fran Sverige ocksa med massor av åä och o:et med tva prickar som jag inte kan ASCII-koden for..

Puss och Kram
H

Besok fran Sverige

Det var ju ett litet tag sedan jag skrev men det ar for att Sebastian har varit pa besok i nastan en vecka. Jag lamnade honom pa flygplatsen for bara nagon timme sen, sa ni kan iaf inte beskylla mig for att inte vara snabb med att aterga till skrivandet!

Vi var i Venedig pa sondagen, och det var saklart jattefint. Vi matade duvor och klattrade i klocktornet och akte bat. Jag kanske kan fixa in nagon liten bild sen om Sebastian mailar dem... Sen var vi pa opera ocksa pa lordagen. Det var bra, lite "modernt", men bra. "The turn of the skrew" hette operan som alltsa, markligt nog var skriven pa engelska.

Annars ar val det narmaste stora som hander att jag ska aka till Sverige! Pa torsdag kvall flyger jag till Skavsta fran Milano. Inte illa... Det kanns lite konstigt att komma hem saklart, det gor det ju alltid nar man ar borta en langre tid, men det ska bli rikigt roligt att traffa manga av er! Sen nar jag kommer tillbaka hit ar det nastan maj, och darmed nastan sommar! Om det ar nagon som har nagot bra forslag pa vad man kan gora i sommar, sa far ni ju hora av er! Det gar att fylla ganska mycket tid pa att bara sloa...

Jag har ovat pa att ge onda blickar till sliskiga man, men igar kom ett litet bakslag. Jag stod och vantade i affaren och en ung kille sa "ciao" till mig. Det var dock nagot i hans blick som fick mig att kanna det som att han forst inte hade tankt saga det, men òliksom tog en chansning. Sa jag gav honom en ond blick, tittade pa honom och sa ciao med en "jaha-vad-vill-du-attityd". Men da sa han att vi hade vinkunskap tillsammans, och jag skamdes valdigt mycket. Egentligen tycker jag ju inte att det var mitt fel, jag menar, vi hade aldrig pratat med varandra, vi har bara haft tva lektioner och det ar typ 50 personer dar, men anda. Jag skamdes... Jag antar att det nu kommer att komma en sadan period nu nar man sjalv blir igenkand men man inte kanner igen andra. Det ar ju inte sa latt med 4 nya klasser med kanske 40 i varje klass! De har ju bara en eller tva nya personer att halla reda pa. Men jag kanske maste kompromissa de onda blickarna.. Men hur ska jag da tackla sliskosarna? Knivigt lage... Vad tycker ni?

En och en halv timme till min italienskalektion... Fragan ar om jag ska aka hem eller surfa lite... Eller kanske bara ta en promenad i parken...

Puss och Kram

H

Vardelost vetande for folk med mycket tid...

Det kanns lite som att det ar svart att skriva nagot nar man inte gor nagot speciellt. Ja, alltsa, inte sa att jag inte skulle kunna babbla pa, men det ar ju mattligt intressant kanske att lasa om typ min bussresa till skolan imorse. Jag kan ju gladja framtida besokare om iaf, att det ar riktigt fint vader nu. Nar jag kom trodde jag ju att det aldrig skulle bli battre, men nu ar det varmt och varigt. Naja, har kommer en orgie i vardelost vetande...

Jag har fatt en ny leverflack pa vanstra sidan av nasryggen. Forst var det lite knasigt for jag trodde varje gang jag tittade i spegeln att det var smuts, men nu har jag vant mig och jag tycker att den ar ganska sot. Ni far val bilda er en egen uppfattning nar ni ser den ;-)

Vi har ingen tvattmaskin i huset utan maste ga typ 800 meter till en tvattomat. En intressant detalj dar ar att det alltid bara ar massa man dar. En enda kvinna har jag sett. Man skulle ju kunna tro att i en machokultur sa skulle det vara kvinnans uppgift att tvatta, sa det forvanar mig lite. Visserligen ar det ju inga italienare dar utan bara afrikaner, och de kanske har andra satt att dela upp hushallssysslorna, eller? Hollandaren tror att det ar ungkarlar som gar dit, och att en man och kvinna som lever ihop skaffar sig en egen tvattmaskin. Vad tror ni?

Jag har blivit lite sugen pa att resa igen. Ja, alltsa, inte bo i ett annat land som nu, utan att resa omkring och se fantastiska platser. Denna impuls kom efter att ha last MataHariSofias resedagbok fran Nya Zeeland. Det verkar vara en sa himla haftig plats! Men vad jag kom fram till var att jag skulle borja resa mer pa helgerna har. Inte sitta och sloa utan aka ivag och se vad landet har att erbjuda. Visserligen ar det ju inte sa jattemanga lediga helger kvar, jag ar ju faktiskt inte har sa himla lange, men nagot ska man val kunna hitta! Nu i helgen blir det val lite resande iaf med Sebastian...

Min franska har blivit mycket battre sen jag kom hit! Ganska fascinerande. Jag antar att det ar alla italienska ord som ligger nara franskan som gor det. Vi har en fransk tjej i dansgruppen och jag pratade franska med henne och det kandes faktiskt riktigt bra! Fast det ar jattesvart att prata italienska med fransman, det ar praktiskt taget omojligt att inte harma deras dialekt. Jag har en fransk kompis nu i klassen som ocksa ar Erasmus. Nar jag skulle prata med honom forsta gangen sa fragade han nagot med typisk jattefransk brytning och jag skulle svara. Men istallet for att saga "Per chè.." med vanligt italienskt uttal sa bara slank det ur mig med samma brytning som fransmannen. Pinsamt... Jag vet inte om han markte men det var ju som sagt lite skammigt..

Jag har som jag kanske namnt tidigare inte druckit sa mycket lightlask, men idag kopte jag en och det var ljuvligt. Jag kanske maste falla tillbaka i mitt beroende ;-)

Puss och Kram

H

Sanglektion

Igar var jag pa sanglektion. Ja, eller det skulle val vara som en kor. Sanglektion i grupp. Men det var bara en annan tjej och sa jag da. Vi sjong "I don't know how to love him" i stammor och sa, och det kandes val lite B pa nagot satt, men det var kul att fa sjunga lite iaf! Den andra tjejen ar hyfsat duktig och eftersom det ar ganska lyhort dar jag bor sa har man ju inte chansen att klamma i sa mycket hemma. Jag har inte riktigt bestamt mig om jag vill fortsatta dock. Jag ska definitivt inte gora det nu innan jag aker hem, men det kunde ju vara kul sen efterat. Vi far val se...

Jag hade ocksa danslektion och det var faktiskt riktigt roligt! Battre an sist. Vi tranade spagathopp och det ar sant jag tycker ar sa himla roligt. Att aven om man gor fruktansvart osmidiga och fula spagathopp sa far man anda gora det liksom. Jag gillar det, att liksom inte bara fa gora de mest grundlaggande sakerna, utan aven de haftiga.

Idag har jag inte gjort sa mycket. Jag har varit pa madrassjakt (Sebastian kommer ju och halsar pa nasta vecka och min sang ar typ 80 cm bred) men jag hittade ingen men jag har en annan losning som nog kommer att fungera bra.

Det ar lite markligt att vara ledig pa fredagar for helgen blir ju sa lang. Det ar bara lordag idag...

Puss och Kram

H

Var och hjalpsamma grannar

Idag ar det forsta dagen som det ar riktigt varmt och skont! Var helt enkelt. Jag har cyklat runt i T-shirt och bara njutit.. Ahhhhhh....

Jag hade ocksa en riktigt intressant forelasning om mogel, (later kanske inte sadar fantastiskt skoj, men det var det!) Igar hade jag min forsta forelasning i min kurs "Grundlaggande vinkunskap" som jag laser tillsammans med gastronomistudenterna. Hur galet och italienskt later inte det! Jag laser om vin tillsammans med gastronomistudenterna.. Haha.. Iaf, sa var det ocksa riktigt roligt! Vi fick lara oss om hur klimatet paverkar sockerhalt och halten av organiska syror i vinet. Det ar pga de skillnaderna som viner fran olika stallen smakar sa olika aven om det ar samma druva och samma tillverkningsprocess. Jag kommer att vara varldens expert nar jag kommer hem. Det var roligt ocksa, for alla i den klassen var sa himla snalla! Kom fram och halsade och pratade och var bara helt enkelt sa himla snalla.

Sen hande en annan himla rolig sak. Jag tar historien fran borjan. For nagra dagar sedan kopte jag en cykel som ni kanske vet. Man var dock tvungen att satta ihop vissa delar sjalv, t.ex. tramporna. Jag gjorde detta, men tydligen sa drog jag inte at tillrackligt hart, for nar jag cyklade hem fran danskursen sa ramlade ena trampan av. Jaja, jag far val skruva dit den igen tankte jag, men det var lattare sagt an gjort! Gangorna var namligen lite skeva och jag vred nastan sonder den billiga srapskiftnyckeln man hade fatt med pa kopet av cykeln. STON!!! Jaja, jag far val ga tillbaka till affaren tankte jag, och hade inte alls nagon lust med det. Sa, iaf, igar nar jag kom hem fran skolan sa star cykeln dar, hel! Da hade min granne sett att trampan hade lossnat (jag hade satt den pa pakethallaren) och sa hade han bara helt enkelt lagat cykeln! Sa himla snallt!! Jag blev alldeles rord! I Sverige sa gor inte folk sa. Vi har manga andra bra egenskaper som italienarna inte har, sa jag sager inte att de ar battre, men faktum ar att det inte hader i Sverige, for faktum ar att jag bara pratat med grannen nagon enstaka gang. Men det ar lite fascinerande. For jag sjalv t.ex. skulle hemskt garna hjalpa min granne att satta dit en trampa, men om jag sag en trasig cykel sa skulle jag aldrig spontant gora det av nagon slags kansla av att man inte vill lagga sig i. Man ror inte andras saker aven om det liksom ar uppenbart att som i det har fallet cykeln var trasig. Jag menar tank om jag hade kommit hem nar han holl pa att meka med min cykel. Na, sana risker tar man inte i Sverige. Pa gott och ont. (Det hade ju kunnat vara sa att jag ville ha en trasig cykel ;))

Puss och Kram

H

Dripp dropp...

Idag regnar det igen. Men jag borjar vanja mig ;-) Mina fore detta kollegor fran Cusco skickar massor av digitala kort till mig, sa jag lagger ut nagra har. Det blir ju lite i efterhand, men men... Jag har forsokt undvika de allra blodigaste bilderna dock, ifall ni tycker att det ar laskigt. Det som ar trakigt dock ar att jag inte har sa manga kort pa hur patienterna sag ut efter operationen. Det blir ju liksom inte samma effekt da. Men nagra har jag.

Men forst ett "forekort". Det har kortet ar pa en lapppatient. Det fascinerar mig pa nagot satt eftersom de ar en sa pataglig missbildning.


Tank att i manga ar ha ett barn som ser ut sa, det maste skapa enorma pafrestningar fran manniskor runt omkring.

Man borde ju nu egentligen vara pedagogisk och skriva hela hisorien, och vad barnen heter och sa, men faktum ar att det vet jag inte.

Har ar iaf ett kort efter operationen. Tyvarr inte pa samma barn, men anda. Det har barnet hade dock en lite mindre allvarlig missbildning an det forra, men faktum ar att det blir ett riktigt bra resultat ofta, aven med svarare fall.

Vad jag egentligen borde gora istallet for att sitta har ar att skriva min reserapport men det kanns sa himla tungt att satta igang! Om jag bara hade en 1,5 liters Cola light, sa vore det lugnt, men nu.. Tuuuuuungt.... Jag kan inte riktigt ga ifran heller, for da forlorar jag min datorplats har pa ekonomiska fakultetens bibliotek, och tro mig, de ar inte sa latta att fa tag i.. Faktum ar att jag inte alls druckit mycket lightlask sen jag kom hit. Jag tror faktiskt inte att jag druckit det sen jag kom tillbaka fran Peru... Men behovet kommer nar man maste ta tag i en stor uppgift...

Igar borjade jag forresten pa en danskurs! Jazzdans 2 ganger i veckan. De var himla snalla.. Det ar en enormt liten grupp, 5 personer, men alla verkar valdigt gulliga. Pa fredag ska jag ga och kolla in sanglektioner pa samma stalle. Det ar ocksa i grupp och jag har inte tankt borja egentligen for det ar lite dyrt, men om det ar riktigt bra, sa kanske...

Idag har jag ocksa varit pa immigrationsverket och ansokt om uppehallstillstand. Markligt att man ska behova det nar man ar EU-medborgare, men jag gor bara som jag blivit tillsagd!

Skriv kommentarer sa blir jag glad!

Puss och Kram

H

Lite synd om mig idag...

Igar fick jag for mig attjag skulle forsokalaga riktig mat. Jag gjorde en gryta med skinka, oliver, majs och krossade tomater. Allt kryddat med parmesanost. Faktum ar att det var riktigt gott! Mycket godare an mat jag brukar laga! Jag var riktigt stolt over mig sjalv och tankte att det har ska jag gora oftare. Tja, det var iaf till klockan 6:30 imorse nar jag vaknade av att jag madde illa och var tvungen att springa och krakas.. Sen kraktes jag med sisadar en timmes mellanrum tills jag bestamde mig for att inte ge efter for krakkanslorna och ligga kvar i sangen. Boh.... Vid fyratiden pa eftermiddagen var jag sa trott pa att vara hemma sa jag gick ut en svang. Och jag madde SA daligt. Fy... Jag mar fortfarande pyton, men jag kan inte riktigt gora nagot at det. Nu har jag iaf atit en knackemacka och druckit mjolk, och det verkar stanna i magen...

Imorgon var det lite tal om att aka till Genua (ehm, heter det sa? Staden som later som Geneve men ligger i Italien??) Men en tjej skulle ringa till mig och saga om det blev av eller inte. Jag har inte hortnagot fran henne an, och det kanske skullevara lika bra om det inte blir nagot...

Kram

H

Italienska slebon

For er som inte kanner till ordet slebon sa ska jag beratta. Slebon ar plural av ordet sleb, vilket betyder person av manligt kon som stoter pa en pa ett obehagligt sett. Ofta ar han alldeles for gammal for att ens fundera pa kvinnor under 55 men han kan aven vara ung. Gemensamt har de iaf att de ar obehagliga och svara att bli av med och helt enkelt slemmiga.

Italien har manga slebon, man traffar flera om dagen! Och jag vet att jag verkligen maste lara mig att vara otrevligare. Man tycker ju att de borde fatta vinken. Idag sa satt jag i varsolen (ah..) pa en vit marmorbank i parken da det kom fram ett sleb. Han sag ioforsig trevlig ut, men han hade alla karakteristiska slebdrag. Han satte sig bredvid mig och borjade fraga var jag kom ifran etc. For att ova pa att vara duktig och otrevlig sa svarade jag inte overhuvudtaget, utan suckade hogt och tittade bort. Han gav sig inte. Jag borjade fippla med min mobil och fortsatte att sucka och se besvarad ut. Det hjalpte inte. Sa jag reste mig helt enkelt upp och gick. Sisadar 10 minuter senare sa ar jag pa vag ut fran parken och da cyklar samme sleb ifatt mig, och borjar aterigen fraga mig saker. Men halla eller?! Ar det svart att forsta?! Nasta vecka far jag val ga vidare till lektion 2 och borja saga otrevliga saker i stallet.

Det ar lite synd att jag inte har nagra bilder fran Parma som jag kan lagga upp. Men nu har jag fatt fler bilder fran Cusco iaf, sa ni far halla till godo med dem! Om jag inte minns fel sa har vi val en extra digitalkamera hemma, som jag kanske kan ta med mig efter pasklovet, sa att ni far se.














Har ar iaf jag och Mark fran Kanada sista kvallen i Cusco nar vi hade en liten fest for sjuklhuspersonalen. Jag ar moderiktigt vit och rosa.















Har ar en bild pa kvinnan som jag skrivit om tidigare med den konstiga utvaxten pa ryggen. Helt otroligt att ga omkring sadar sa lange...

Sa, nu tankte jag komma ikapp lite med emailskrivande och rensning av gamla mail...

Puss och kram

H

Forsta dagarna i skolan

Da var man igang! Igar borjade jag skolan och det ar riktigt skont att ha nagot vettigt att gora varje dag! Ja, arligt talat sa kanner jag mig hur ambitios som helst an sa lange. Och ingenting ar ju obligatoriskt, men jag kommer nog ga varje dag anda, och da kan man ju definitivt kosta pa sig nagon liten dag ledigt ibland sen. Jag har bara en lektion pa torsdagar och inga pa fredagar, sa ni som har tankt att komma ner och halsa pa far garna komma en langhelg, pa typ en onsdagskvall. Ja, ni far komma anda, men om ni kommer sa sa missar jag inget i skolan.

Ikvall har jag min forsta italienskalektion ever. Enligt rykten ar lararen valdigt rolig. Jag ar i mellangruppen, fast det ar lite konstigt, for jag hade ju 67 % pa provet, och i den svara gruppen finns folk som hade 63 och uppat. Jag tror att hon inte har brytt sig sa mycket om vad jag skrev, for min poang star inte utskriven i listan till skillnad fran alla andras, plus att hon kallar mig Helena Heidelberg. Men jag tror att jag kanske stannar i den har gruppen anda. Jag kan nog behova fa en del saker forklarade grundligt. Sen kan man byta ocksa om man vill. Vi far se.

Pa lektioner forstar jag anda ganska mycket, kanske typ 40-50%. Det badar gott tycker jag. Vi har haft tva olika larare hittills. En ar en riktig Chalmerskille med alldeles for stora glasogon, stora framtander och ett latt dreglande. Komplett med en stor passion for microber och microbiologi. Den andra ar en riktig intaliensk machoman a la maffian, komplett med mork kostym och hard blick. Alla i klassen har sjuk respekt for honom. Han var nog valdigt snygg nar han var ung ocksa, och ar nog van vid att ingen nagonsin satter sig upp mot honom. Bade tva ar bra dock, de ar intressanta att lyssna pa och de ar strukturerade.

Jag har bara pratat litegrann med mina nya klasskamrater. De verkar valdigt snalla, men det ar lite knivigt nar man bara kan saga triviala saker. Man onskar att man kunde vara lite mer charmig och saga roliga saker, men spraknivan gor ju att det bara blir lite tafatt. Det loser sig nog sasmaningom.

Det bor nagra slags djur under vart tak. Vi tror nu att det ar duvor. Grejen ar att jag blir helt knapp! Det springer fram och tillbaka under taket vid sextiden pa morgonen. Sen under dagen ar de ganska tysta, men jag kan inte sova nar de haller pa sa! Jag ska testa oronproppar inatt.

Ar det nagon som vet forresten nar Eurovisionsslagerfestivalen ar? Jag och hollandaren funderar pa att skaffa en TV. Det skulle kosta mig ca 70 euro, men det kan det val vara vart? Man kan ju alltid forsoka kranga den i slutet av terminen...

Jo, jag holl alldeles pa att glomma bort! Det ar sol!!! Och nastan varmt! Ja, inte varmt, men ibland mitt pa dagen kan man ta av sig jackan! Och det ar sma tusenskonor i grasmattan! Har jag sagt att vi har fonsterluckor forresten? Man kanner sig valdigt italiensk nar man slar upp dem pa morgonen och stanger dem nar kvallen kommer... Och nu ar det alltsa solsken som moter en nar man slar upp dem! Ar det inte fantastiskt!? Och bussarna ar rena, sa att man kan se ut genom fonstret. Forut var rutorna sa smutsiga att man inte ens sag ljus eller morker genom dem...

Puss och kram

H

Tillbaka i Italien

Sadar ja... 45 timmars resa senare...Och nagra av smygsovande! Inte sa bra att sova pa eftermiddagen, men jag kande att jag var tvungen. Dessutom sa snoade det (!) utanfor fonstret och da far man faktiskt krypa ner under tacket och sova i nagra timmar!!

Jag hade nagra harliga timmar i Miami! Jag akte till South Miami Beach och badade i havet, och glassade langs strandpromenaden! Inte helt fel... Dar kan vi snacka behagligt klimat! 25 grader och den dar harligt saltiga doften fran havet. Jag hade ordentligt med solkram.. ;-) Sen nar jag stod och skulle checka in i Miami sa stod det nagra svenskar brevid. "Men titta sa hon ser ut hon bakom dig!" Eh.. tack, det var min avflagnande hud de syftade pa.. Hehe. Jag kunde ju ha sagt nagot men jag latsades att jag inte forstod. Jag ska forsoka ladda upp ett kort pa det hela sa att ni ocksa kan fa forfaras! :-D

Det kandes lite markligt nar jag var pa Frankfurts flygplats. Nagra gater bort gick planet till Goteborg. Att man efter att ha varit borta liksom gar forbi den gaten och istallet satter sig pa ett flyg till Milano. Det kandes lite skumt. Men det var fint i Milano! Soligt och vackra alper. Har i Parma regnade det saklart och var gratt och typ 2 grader. Hehe.. Jag tror att tricket ar att sluta forvanta sig att vadret ska vara battre. Hollandaren har tydligen hangt en del med andra erasmusar, jag hoppas att jag kan snylta in mig i deras vanskap sadar pa ett bananskal. Det kanns lite tungt nu att liksombehova ta tag i det har med att hitta kompisar igen. Imorgon ar mina forsta lektioner. Det blir nog spannande! Forst blir det mikrobiologi, och sedan industriprocesser.

Nu blir det pizza!

PussPuss

H

Flygplatsen i Cusco

Puh.. Det ar ett sant himla meck med alla lador med medicinsk utrustning! Sen blir det bara annu varre nar alla i gruppen ska borja lagga sig i vad som pagar, det gar ju inte direkt snabbare av att 12 personer simultant forsoker losa problemet.

Naja, igar fick jag leka sjukskoterska. Folk verkar glomma ibland att man inte ar skoterska och kanske tom skulle tycka att det ar obekvamt att se blod och sa. Igar opererade vi en man som hade cancer i nasan.Vi, ja, eller "vi" kanske jag ska saga ;-) skar bort en storre del av nasan och sedan skar vi ut en flarp ur pannan som vi vek ner over nasan och liksom formade en ny nasa (flarpen satt alltsa fortfarande fast mellan ogonbrynen) Iaf, pa kvallen sa blodde mannen mycket, och jag och en av kirurgerna akte till sjukhuset for att titta till mannen. Vi bytte bandaget. Nar vi ar dar sa sager kirurgen, ta pa dig handskar, och sedan sa fick jag hjalpa honom. "Torka bort blodet som rinner dar", "hall har" Eh.. Ja, nu har ju jag inget emot det, jag leker garna sjukskoterska ett tag, men jag vet ju inte hur jag ska bete mig! Jag ar inte van att skota om andra manniskor pa det sattet! Tank om jag hade tyckt att det var laskigt att se blod?! Naja, jag ska inte klaga, jag tyckte ju att det var kul, men man kan ju tycka att han atminstone hade kunnat fraga om det var okej med mig...

Jag flagnar mer an jag nagonsin gjort forut, folk stirrar lite.. :-) Jag ska ta kort sa att ni far se!

Snart paborjar jag min resa hem till Europa. Det ska bli skont att ta det lite lugnt, men samtidigt sa kommer jag att sakna det har. Det kanns trakigt ocksa att inte kunna aka till Ecuador och halsa pa nar jag ar sa nara.. Det far bli ett annat ar!

Pusspuss
H

Puss och kram

Sista dagen

Har ser ni en tjusig bild pa mig och Claudio. Jag avhaller mig fran att skriva for mycket da denna sida ar allman, men tja, hm, mm, ja, sa har ser Claudio ut iaf!

Kolla garna in interplasts egen blog pa http://www.interplast.blogs.com/cusco2006/

Dar kan man klicka pa en lank ocksa sa att man kommer till deras fotoalbum.

Sista dagen idag alltsa.. Kanns lite konstigt. Tiden gar fort... Ikvall ar det fest! Det blir nog skoj.

Puss och Kram

H

Hm... Vi provar igen..

Okej, jag lyckades med ett foto iaf! De andra kanske kommer men for sakerhets skull lagger jag in dem hart ocksa. Jag far val ta bort dem om det blir for mycket. Detta ar alltsa kort fran Machu Picchu. Det forsta kortet ar alltsa precis som det ser ut. Dar min hand ar ar det stup anda ner till floden,flera hundra meter. Helt otroligt! Notera den kacka skillnaden i ansiktsfarg mellan de tva dagarna!;-) Om man tittar pa min arm pa kort nummer tva sa ser man ocksa hur brand jag har blivit. Jag ska borja anvanda solkram, jag lovar!!

Jag ser fram emot att traffa er alla pask! (Mormor, du kommer val ner och firar med oss?)

Kram
H

Bilder?

Okej, nu har jag iaf forsokt lagga in bilder, jag har inte lyckats se dem an, men ibland tar det ju lite tid for saker att komma upp pa sidan. Jag har haft en underbar kvall, jag gick ut och at sjalv istallet for att ga med gruppen, och jag behovde verkligen en paus.

Solbrannan ar battre, den har borjar flagna av, hehe.. Idag gjorde jag en TV-intervju, det var kul, och igar gjorde jag en i radio. Det var ganska nervost faktiskt, det var ett en timme langt program och jag var den enda gasten. Man blir ganska trott i huvudet for man maste koncentrera sig sa mycket att inte saga fel och att inte saga nagot som inte ar sant. Jag fick en kopia av programmet sa det kan ni fa lyssna pa om ni vill! Jag ska forsoka lagga in en bild pa en av vara sma patienter!

Jag ar ledsen att jag skrver sa kort men jag behover vekligen min somn...

Puss och kram
H

En fantastisk helg

Tillbaka igen i Cusco efter en helt underbar helg! Jag vet knappt var jag ska borja! Pa fredagen gick vi alla ut och at. Det var sa fascinerande att se vad lite alkohol gor for ett gang manniskor som inte kanner varandra. Det var valdigt roligt och alla var fulla. Sen gick vi och dansade salsa. 60ariga Claudio dansade med 15ariga flickor fran Peru. Jaja, sa lange jag slipper.. Fast det ar inte riktigt sant, jag dansade ocksa med honom, men det ar ju skillnad. Jaja, klockan 5 nasta morgon var det dags att ga upp for att aka till Aguas Calientes, nara Machu Picchu. (Behover jag saga att jag sov pa taget?) Vi kom fram till Machu Picchu och var dar hela dagen tills sista bussen tillbaka gick vid halv sex. Tyvarr var det fina berget som jag har bild nar jag sitter pa inte oppet. Sa vi gjorde lite andra expeditioner runt omradet. Det ar verkligen helt otroligt vilka stup det ar overallt! Flera hundra meter ratt ner precis dar man gar! Helt otroligt. Man forsoker fanga djupet pa bild men det ar helt omojligt. I Sverige hade sadana dar vagar aldrig varit tillatna. Det ar nog ett gang som dott uppe pa det berget. Nar jag kom tillbaka till hotellet insag jag att det inte var sa smart att vara ute i solen pa hog hojd med min bleka hud som inte sett solens stralar pa manader. Jag har en REJAL solbranna. Hela mitt ansikte ar svullet. Mina oron ar som korvar. Jag ar som en krafta anda ut pa fingrarna. (Jag ska inte ens tala om axlar och rygg, jag hade linne pa mig ;-)) Menmen. Jag har ju inte direkt nagon annan att skylla! Konstigt bara att jag aldrig kan lara mig min laxa! Hur manga ganger maste man branna sig innan man koper en tub solkram? Uppenbarligen nagra till (aven om jag nu borjar hoppas att denna gang ska vara den sista)

Idag sen sa tankte vi klattra upp pa ett berg i narheten. Berget ar ca 600 m hogt och helt otroligt brant. Vi maste ha varit galna som gav oss pa det. Istallet for vagar eller trappsteg sa var det stegar lutade mot praktiskt taget lodratt berg. 110 pinnar var den langsta stegen, vi raknade ut att det var ca 45 meter stege. Inte helt olivsfarligt! Det hade regnat dagen innan sa trat var alldeles blott och halt. Men jag hade ju tva lakare med mig och om de inte gav upp sa skulle val inte jag! Vi kom upp till slut iaf. Vilken fantastisk utsikt! Mitt emot oss hade vi Machu Picchu... Men jag skulle nog inte ge mig pa det berget igen. Det var ratt tungt. Sen fick vi reda pa att det tydligen finns mycket ormar pa det berget. Ehhe.. Hade ju inte varit sa kul om en hade komit slingrande pa stegen... Pa ett annat stalle hade det funnits tarppsteg forut men efter ett jordskred sa var det bara stenhogar kvar.

Sa nu ar jag matt, trott, solbrand och lycklig... Traningsvarken i vaderna ar nog inte att leka med i morgon, men jag ar riktigt glad att jag faktiskt klattrade upp pa berget. Imorgon ska vi tillbaka till sjukhuset! Pa onsdag ska vi operera tva tvillingar som bade har sex tar. De heter Diego Mauricio och Diego Fabricio. Hur sota som helst!

Puss och kram

H