En fantastisk helg

Tillbaka igen i Cusco efter en helt underbar helg! Jag vet knappt var jag ska borja! Pa fredagen gick vi alla ut och at. Det var sa fascinerande att se vad lite alkohol gor for ett gang manniskor som inte kanner varandra. Det var valdigt roligt och alla var fulla. Sen gick vi och dansade salsa. 60ariga Claudio dansade med 15ariga flickor fran Peru. Jaja, sa lange jag slipper.. Fast det ar inte riktigt sant, jag dansade ocksa med honom, men det ar ju skillnad. Jaja, klockan 5 nasta morgon var det dags att ga upp for att aka till Aguas Calientes, nara Machu Picchu. (Behover jag saga att jag sov pa taget?) Vi kom fram till Machu Picchu och var dar hela dagen tills sista bussen tillbaka gick vid halv sex. Tyvarr var det fina berget som jag har bild nar jag sitter pa inte oppet. Sa vi gjorde lite andra expeditioner runt omradet. Det ar verkligen helt otroligt vilka stup det ar overallt! Flera hundra meter ratt ner precis dar man gar! Helt otroligt. Man forsoker fanga djupet pa bild men det ar helt omojligt. I Sverige hade sadana dar vagar aldrig varit tillatna. Det ar nog ett gang som dott uppe pa det berget. Nar jag kom tillbaka till hotellet insag jag att det inte var sa smart att vara ute i solen pa hog hojd med min bleka hud som inte sett solens stralar pa manader. Jag har en REJAL solbranna. Hela mitt ansikte ar svullet. Mina oron ar som korvar. Jag ar som en krafta anda ut pa fingrarna. (Jag ska inte ens tala om axlar och rygg, jag hade linne pa mig ;-)) Menmen. Jag har ju inte direkt nagon annan att skylla! Konstigt bara att jag aldrig kan lara mig min laxa! Hur manga ganger maste man branna sig innan man koper en tub solkram? Uppenbarligen nagra till (aven om jag nu borjar hoppas att denna gang ska vara den sista)

Idag sen sa tankte vi klattra upp pa ett berg i narheten. Berget ar ca 600 m hogt och helt otroligt brant. Vi maste ha varit galna som gav oss pa det. Istallet for vagar eller trappsteg sa var det stegar lutade mot praktiskt taget lodratt berg. 110 pinnar var den langsta stegen, vi raknade ut att det var ca 45 meter stege. Inte helt olivsfarligt! Det hade regnat dagen innan sa trat var alldeles blott och halt. Men jag hade ju tva lakare med mig och om de inte gav upp sa skulle val inte jag! Vi kom upp till slut iaf. Vilken fantastisk utsikt! Mitt emot oss hade vi Machu Picchu... Men jag skulle nog inte ge mig pa det berget igen. Det var ratt tungt. Sen fick vi reda pa att det tydligen finns mycket ormar pa det berget. Ehhe.. Hade ju inte varit sa kul om en hade komit slingrande pa stegen... Pa ett annat stalle hade det funnits tarppsteg forut men efter ett jordskred sa var det bara stenhogar kvar.

Sa nu ar jag matt, trott, solbrand och lycklig... Traningsvarken i vaderna ar nog inte att leka med i morgon, men jag ar riktigt glad att jag faktiskt klattrade upp pa berget. Imorgon ska vi tillbaka till sjukhuset! Pa onsdag ska vi operera tva tvillingar som bade har sex tar. De heter Diego Mauricio och Diego Fabricio. Hur sota som helst!

Puss och kram

H