Det hårda livet!

Ja, nu är det slut på att ligga och sova hela dagarna! Den här veckan skrapar jag ihop 36 timmar på mina 3 jobb, det är ju nästan som hemma! Men då ska man komma ihåg också att jag jobbade 15 timmar i helgen, så det är nog nästan värre än hemma..

Det roligaste med att vara servitris är att prata med folk. Ja, inte så att jag står och småpratar med dom, inte alls, jag tycker bara att det är väldigt tillfredsställande att ge folk service. Alla är ju så tacksamma och snälla (nästan alla faktiskt!) Det absolut värsta med att vara servitris är hur man blir behandlad av sina överordnade. Det är praktiskt taget omöjligt att göra rätt, och det är extremt stressande när man inte har några kunder för då måste man hitta på något att göra / se ut som om man gör något. Idag på cafeet så kom det in några kunder. Jag frågade om de ville ha takeaway eller om de ville sitta ner. De ville ha takeaway och eftersom då sa jag att de kunde ställa sig i kön till kassan. Sedan sa han som äger stället: "Helena, you must loosen up and talk to the customers, you can't just stand there!" "Ja, men om jag gör det så ger dom mig sin beställning" (underförstått: och jag kan ju inte göra något åt deras beställning eftersom jag inte är betrodd att använda kassan.) Sist jag jobbade om folk spontant försökte betala mig så tog jag deras sedel och lade vid kassan tillsammans med deras beställning så att cafekillen kunde ta betalt, och varje gång det hände så röt cafekillen "Jag tar hand om notorna!" Så idag sa han "Ah, men det är ju bara att trycka här 'liten kaffe' och här 'Totalt' och ta pengarna!" röt han så idag. "Åh, bra, tack." (underförstått: amen, din dumma idiot, hur ska jag kunna veta att det nu är fritt fram att pilla på kassaapparaten trots att ingen visat mig hur den fungerar, när jag igår fick en utskällning bara jag kom inom 1 meters radie!)

Ja, cafejobbet är helt klart mest påfrestande, skönt att jag inte jobbar där förrän på lördag igen! Nu är det dags för en välförtjänt tupplur!

H