Det har med att tycka synd om mig sjalv...

.. ar nagot jag gor ibland (bara nar det verkligen ar synd om mig saklart!), och det ar det alltsa nu... Problemet ar att jag kor martyrstilen och vill att nagon annan ska tycka synd om mig istallet. Igar var vi pa sjukhuset mellan klockan 08.00 till klockan 22.30 cirka, och konstant arbete darimellan. Jag och den andra killen som ocksa oversatter var sist kvar (som vanligt) och alla andra hade gatt till en restaurang. Vi orkade inte sitta och vanta pa mat (vi hade saklart inte fatt nagon middag) sa vi at nagra empanadas pa ett pizzastalle. Jag madde lite illa, men tankte att det maste vara pga en lang dag. Jag somanr ca klockan midnatt... Iaf, klockan 4 pa morgonen vaknar jag och har diaree och kraks (titta, det ar redan synd om mig!) Jag forsoker somna om, men det gar inte sa bra eftersom jag mar illa. Klckan ringer klockan 6, jag har fortfarande diaree (ar det har for mycket detaljer for blogglasarna??), iaf, jag gar upp och vi aker till sjukhuset. Jag mar piss helt enkelt. Da visar det sig (saklart) att han som ocksa oversatter har akt pa samma sak, han verkar iaf ha det lite varre. Jag far nagra pasar dropp for att kanna mig battre och sn borjar jag jobba. Eftersom den andra killen mar for daligt for att jobba, sa far jag gora allt vart arbete ensam, och jag mar alltsa fortfarande uruselt. Det ar nagonstans har som jag vill att nagon annan ska saga at mig att ga och lagga mig och vila, for jag vill inte ta ett sant beslut sjalv. Och folk sager ju; ga och vila om du mar daligt, men ja, de tvingar mig inte, och vem ska da gor allt mitt jobb om inte jag gor det?? Sa istallet gar jag runt och tycker valdigt, valdigt synd om mig sjalv. Sarskilt nar folk ber mig att ordna saker som de mycket val kan ordna sjalva eller som inte ar sa viktiga sa att de skulle kunna vanta till imorgon. Men jag sager inget, jag martyrar, javisst, sager jag, det ska jag gora. Leendet ar mojligtvis lite stelt... :-) Sa nu efter en 12timmars lang arbetsdag utan mat (jag kunde inte fa ner nagot till lunch, men nu mar jag lite battre, sa nu ska jag bestalla roomservice :-D), sa sager en ocksa, ah, kan du gora det har och det har och det har, och ja, se till att fa vila lite. Man ba, javisst, det hade ju varit lattare att vila ifall du inte gav mig 73 nya saker att gora! Okej, nog med gnall.. Och kom ihag, det ar alltsa nu ni ska ga in och skriva en kommentar och saga; JA, Helena, det AR synd om dig!!!

Ps, Ja, alltsa annars ar allt bra, vi borjadse operara igar och La Paz ar fantastiskt vackert, mycket vackrare an jag minns det...