Det var en rätt så intensiv helg, men väldigt rolig, och det känns som om jag har ganska mycket energi just nu! Ja, inte just idag kanske, för jag kan inte sova på nätterna nu eftersom jag ligger och gruvar mig över hur jag ska lägga upp mitt liv. Men igår var jag pigg! Jag och Malin, min sambo, var och testade badhuset här i Bjärnum för första gången. Jag är riktigt imponerad faktiskt! En 25:metersbassäng som nästan var tom på folk, ett hopptorn, litet miniäventyrsbad, ångbastu, torrbastu, och sist men inte minst en bubbelpool! Inte illa, eller hur? Man får också träna på gymet när man betalat inträde.. Öppettiderna är inte heller så tokiga, tisdagar och torsdagar har de öppet till 21.. Så det blir nog fler besök! Sen hade vi lite dansträning på kvällen så jag fick mer än min beskärda del av motion.
I helgen var jag dels i Köpenhamn och dels hemma i Norrköping på klassfest (återförening med gamla klassen som jag gick låg- mellan- och högstadie ihop med) Man skulle ju på ett sätt kunna se det lite som ett fiasko eftersom vi bara var fyra personer från klassen som kom, men jag hade jättekul! Sen var det ju så att alla från hela Norköping som gick ut nian det året var inbjudna så det var massor av personer som man inte ens hann prata med.. Jag var hur käck och glad som helst hela kvällen, jag antar att det är lite av en roll man tar på sig när man ska prata länge med folk man inte träffar så ofta.. Men som sagt, det var många som inte hanns med. Bl.a. ar det en kille som jag har en jättekonstig relation med. Jag tror att han heter Niklas. Vi gjorde båda prao i åttan på Bravikenspappersbruk, och sedan dess har vi alltid hejat på varandra. Han flyttade ner till Göteborg ungefär samtidigt som jag och vi har liksom småpratat ibland när vi setts. Det märkliga är såklart att vi ju faktiskt inte alls kännervarandra! Och i vanliga fall när man har en liknande situation så brukar båda parter sträva mot att till slut inte ens hälsa på varandra utan mer låta den ytliga bekantskapen rinna ut i sanden. Men detta är som sagt annorlunda, vi hälsar alltid livligt på varandra, och han var alltså där i lördags! Tyvärr så stod jag och pratade med andra vid tillfället som jag såg honom, och därför blev det inte mer än att vi just hälsade, men jag hade ju gärna pratat med honom, det var några år sen sist. Jag får väl hoppas att vi ses igen helt enkelt.. Det känns på något vis som om vi inte riktigt har definerat vår relation...
Sen igår började vi att arbeta med årets höstshow. Temat är Marie Fredriksson och Per Gessle. Alla har sina solosnuttar och jag har då fått i uppgift att sjunga "It must have been love". Det är alltså så för dem som undrar att vi kö en pop/rockshow nu på hösten och en musikalshow på våren...
Puss och Kram
Subscribe to:
Post Comments (Atom)

No comments:
Post a Comment